Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

jrick

Medlem
Visa bifogad bild 36791
2020 Domaine des Tours

Burgundisk Southern Rhône av strålande kvalitet! Oj, vad detta är min typ av vin!
Smaken påminner något om 2023 Clos Saint-Jean som jag druckit nyligen men des Tours jobbar mer på precision än kraft vilket gör att allt genomsyras av kvalitet på en annan nivå. Och det transparenta uttrycket tillsammans med en slank munkänsla förstärker upplevelsen av genuin elegans.
Är detta en exceptionell årgång eller vad är det frågan om? Det här måste vara det godaste instegsvin jag någonsin druckit.
Nä de är nog bara så goda - det har i alla fall alla jag provat varit, och bästa var 2010 drucken 2025 så det är inte någon sommarsvala direkt.
 

LarsW

Medlem
Guigal Saint-Joseph Lieu-Dit 2017

Inköpta hos dansken 2022 för 375kr/flaska - måste vara ett av mina bästa vinköp!
Älskade den när jag drack den sist för ca 1,5 år sen - nu är den nästan ännu bättre!

Blåbär, blod, barbeque och brett i näsan. Tobak och ekad vanilj. Frukten är sval och elegant.

I munnen är det frisk frukt men samtidigt moget med sammetslena tanniner och en syra som håller allt på rätt kurs. Svart peppar, svarta oliver, blodpudding, röda och blå bär. Lång eftersmak.

Svingott just nu.
Kommer det bli bättre - kommer jag antagligen inte får veta då detta var sista flaskan men jag ångrar ingenting!

Förra gången fick det 94p, nu får det solida 95p.

55a53c2b-6b74-469a-bcb4-419bc678449b.jpg
 

Daniel A

Administratör
Lite födelsedagsfirande i helgen med trevliga viner!

20260613_190641.jpg



2017 Domaine Rémi Jobard Meursault 1er Cru Le Poruzot-Dessus
Inledningsvis väldigt reduktiv och stängd. Ger nästan intrycket av ett nysläppt vin! Men öppnar upp fint med luft. Gröna och gula äpplen, smör, flinta, citronskal/grillad citron. Välbalanserad syra, precis där man vill ha den. Drar mer åt citron/lime i munnen med äpplen, smör och nektarin i bakgrunden (lite tvärtom mot doften). Långt och fint avslut. En Meursault i den lite mer eleganta skolan (vilket kanske är lika mycket producent som årgång? Ingen större koll på Rémi Jobard). Mycket bra! Men framstår som yngre än jag trodde den skulle vara. Bäst dag 2. 93+p.

2020 Sylvain Cathiard Bourgogne Hautes-Côtes de Nuits Blanc
Den här var öppen och generös från start. Fruktigt på doften, med gula äpplen, grillad citron, lite honung, viss ek-krydda/tyngd. I munnen lider den mot Jobard – syran känns relativt låg. Tydlig frukt, och den har en väldigt härlig munkänsla. Men syran klarar inte riktigt av att balansera. Det är fortfarande ett välgjort och bra vin, men blir överkört av det tidigare. 90p.
Var överlägsen favorit runt bordet! Smaken är olika… För mig blir det bara röda Cathiards, om det blir några Cathiards över huvud taget.

2018 Vukoje Chardonnay Sur Lie Premium
Lite chard från Bosnien för att hålla sinnena öppna! Kan ju inte dricka Bourgogne hela tiden… Och jäklar vilken fullträff ändå! Det här är något helt annat. Extremt expressiv, med tonvis av honungsdränkta gula äpplen, bokna äpplen, nötter, läder. En hel del ”tropisk frukt” på det, kanske primärt aprikos? Har ett drag av angenäm oxidering, i nötigheten och kryddigheten. I munnen är det hög syra, nästan lite ”tjockt”. Doften går igen, och värms upp av alkoholen. Alkoholhettan är lite väl markerad tyvärr, vilket drar ner helhetsintrycket. Lång och fin eftersmak. 90p, och ger mersmak.
Verkar vara seriöst vin, trots ”premium” i namnet. Legat 24 månader på fat enligt etiketten. Ingen märkbar vanilj dock, så gissar äldre fat.

2016 Yarra Yering Dry Red N°2
Expressiv! Baconfett, vanilj, högar av tung mörk frukt, lite örtigt, rök, och efter ett tag en del drottningsylt (inte odelat positivt… ger nästan ett lite billigt intryck). Milda tanniner, och lite högre syra. Tung frukt, men utan drottningsylten. Inte lika spännande smakmässigt som doftmässigt. Välbalanserat. 91p.
Inte alls lika imponerad av den här som av 2018 no1, som är bdx-blenden (ska bli kul att se om @Omar Khayyam håller med!). Det här är 100 % shiraz om jag hängt med. Yarra Yering är dock en producent jag lägger på bevakningslistan framöver.
 

Vera Wind

In vini veritas?
Impulsköp för runt 200 pix. Bortglömd i garderoben. Förväntningar låga.

2022 Moillard Rully Les Falaises

Colour light yellow, clear.
On the nose not very expressive. Cream, light yellow almost white fruit. I'm thinking oak and malo.
On the palate cream again, coconut, light yellow fruit: pineapple. Medium acidity, medium + body. Buttery mouthfeel. Smooth.

Ett sånt jädra fynd! Blir bara bättre i glaset ju längre kvällen lider. Tänk att jag en gång i tiden trodde att jag inte gillar Chardonnay?! *Hah*
 

Attachments

  • IMG20260616184505.jpg
    IMG20260616184505.jpg
    45,3 KB · Visningar: 48

Vingubben

Medlem
IMG_7094.jpeg


Pike Road Chardonnay, 2024

Provar lite budgetviner inför sommarens grillaftnar och den här lät intressant. Citron, honungsmelon och ahlgrens bilar men med en jästton som störde. Trevlig syra, lätt smörigt men överlag ett vin som kändes billigt, i linje med en bättre Bib. Den här blir det inte fler av. 83p
 

Vingubben

Medlem
IMG_7092.jpeg


Rabble, Cabernet Sauvignin 2023

Röda delen i provningen för årets grillviner. Jänkecab med allt som man kan begära. Vinbär, äppelsyra, vanilj, ek och lite salmiak. Väldigt lätt att gilla, om man tycker om ekad Cab. Skulle nog må bra med något år på rygg men kommer definitivt att funka i sommar. 88p
 
2016 Yarra Yering Dry Red N°2
Expressiv! Baconfett, vanilj, högar av tung mörk frukt, lite örtigt, rök, och efter ett tag en del drottningsylt (inte odelat positivt… ger nästan ett lite billigt intryck). Milda tanniner, och lite högre syra. Tung frukt, men utan drottningsylten. Inte lika spännande smakmässigt som doftmässigt. Välbalanserat. 91p.
Inte alls lika imponerad av den här som av 2018 no1, som är bdx-blenden (ska bli kul att se om @Omar Khayyam håller med!). Det här är 100 % shiraz om jag hängt med. Yarra Yering är dock en producent jag lägger på bevakningslistan framöver.
Stort grattis! Alltså, precis som du har jag verkligen lagt denna producent på bevakningslistan, tack för tipset! Yarra Valley imponerar igen.
Jag brukar inte gilla såna här kraftpaket till viner och jag brukar inte heller gilla Syrah eller Pinot Noir med de där rödbetsdofterna (av någon anledning tänker jag på Melville i Kalifornien), men här tyckte jag ändå att det höll sig på rätt sida av en hårfin gräns - med bra syra och väldigt välintegrerat. Ser fram mot att pröva Bordeaux blenden, återkomma med omdömen. Så här tyckte jag om detta vin:

Intense, deep and complex. Lots of darker berries, dark chocolate just on the right side of bittersweet, some traces of geosmin - red beet dominant note that still doesn't bother me as much as it can usually do in other wine, earthy and savoury flavour imprint. Good balance and excellent texture very silky. 92 points.
 
Fiskeresan, den vita avdelningen

  • Ganevat La Florine Chardonnay 2018: Exakt samma vin som vi drack på förra fiskeresan. Vinner resans ”bästa vita” även i år. Gamla plantor, 4 år på jästfällning. Fräschör och oändlig komplexitet, utvecklas mycket med luft. Kanske den lätta känslan av Savagnin är helt inbillad för det skall vara 100% Chardonnay. Jag är väldigt försiktig med vita franska viner från 2018, men Ganevat lyckades navigera helt rätt (93 p). Kanske att flaskan förra året var en pinne högre dock.

  • Tycker 2:a platsen får delas mellan Crystallum Clay Shales 2023 och Michel Bouzereau Cöte-d’Or Bourgogne Blanc 2022. Lite intressant att sätta in Crystallum med andra viner och se ungefär var de står i konkurrensen. Vinerna är förvånansvärt lika även om fransosen har lite mer ek och fransk funk. Men det är fin renhet, precision och längd i båda. Båda kostar runt 400 kr styck och är värda det (91 p)

  • Crystallum Ferrum 2023: Jag har druckit Clay Shales och Ferrum ihop tidigare och har alltid föredragit Clay Shales. Så även denna gång. Ferrum är tyngre, lite lägre syra. Kanske det är självsuggestion men finns det en smak av järn? (89 p). Behöver kanske en nyskjuten fasan för att glänsa mer.
 

LeChat

Medlem
IMG_0282.jpeg

2015 Ojai Syrah Roll Ranch Vineyard

Nu börjar semestern! Då får det bli en bit oxfilé och ett gott rött.

Maffig, men trots varmt läge och varm årgång så är det ett balanserat vin som t.o.m. bjuder på lite läskande drag. Härlig blommig doft med inslag av mörk frukt och rök. Smaken är tät och komplex med framträdande svarta vinbär, peppar, örter, lakrits och citrus.

Vinlivet har en tendens att i perioder inrikta sig mot specifika regioner och druvor. I alla fall för mig. Bordeauxsuget är ganska lågt just nu, både när det gäller att hinka och att köpa. Men bl.a. är druvorna från Rhône något som jag ofta suktar efter för stunden. Och de får gärna även komma från Kalifornien. ♥️
 
Last edited:

chambertin

Medlem
Vinlivet har en tendens att i perioder inrikta sig mot specifika regioner och druvor. I alla fall för mig. Bordeauxsuget är ganska lågt just nu, både när det gäller att hinka och att köpa. Men bl.a. är druvorna från Rhône något som jag ofta suktar efter för stunden. Och de får gärna även komma från Kalifornien. ♥️
Tror inte att du är ensam om den insikten.
Efter 45 års vinintresse så ”drabbas” jag fortfarande av samma trötthet som du beskriver.
Trösten är ju att det finns så oändligt mycket intressant vin där ute och regioner och druvor som man förr helt ignorerade idag kan producera väldigt intressanta viner.

Det här forumet domineras (med viss rätta) av viner från 5-6 regioner/typviner men jag undrar ganska ofta varför nyfikenheten på viner utanför denna mittfåra verkar vara relativt låg.
 

LeChat

Medlem
Tror inte att du är ensam om den insikten.
Efter 45 års vinintresse så ”drabbas” jag fortfarande av samma trötthet som du beskriver.
Trösten är ju att det finns så oändligt mycket intressant vin där ute och regioner och druvor som man förr helt ignorerade idag kan producera väldigt intressanta viner.

Det här forumet domineras (med viss rätta) av viner från 5-6 regioner/typviner men jag undrar ganska ofta varför nyfikenheten på viner utanför denna mittfåra verkar vara relativt låg.
Vet inte om du uppfattade mig helt rätt. Jag känner mig väldigt nöjd snarare än trött och uttråkad. 😊

Jag gillar verkligen de regioner som jag köper och dricker t.ex. bordeaux. Men fokus skiftar. Just nu är jag mycket inne på brunello och syrah (och andra druvor från Rhone). Men bara för att intresset för någon region har svalnat så är det troligtvis bara tillfälligt. Det brukar komma tillbaka. Mitt bästa exempel är nog chateauneuf som jag älskat och ratat i omgångar.

Förr sökte jag mer brett, sen smalnade det av till att bli ett antal regioner som jag utforskar inom. När vissa länder/ regioner vid upprepade tillfällen inte uppfyller mina önskemål så känns det naturligt att hoppa dessa och köpa det som jag vet att jag faktiskt gillar. Kan anses som en trångsynt inställning men oproblematisk för mig. Hade jag varit mer nyfiken på att återigen vidga mina vyer mera brett så skulle jag förmodligen gått mer på olika mässor och provningar.

Men även jag upptäcker lite nya upplevelser emellanåt. Mina senaste som direkt poppar upp i skallen är t.ex. Cheval des Andes och Des Tours. Fantastiska viner! Mitt senaste köp, 2022 Thistledown Grenache Sands of Time är ett annat som ska bli spännande att prova.
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Om sannolikt sill, surströmming och Skåne i Sölvesborg så är det Snake River Farm och syrah i staden.

Visserligen upfyller jag kraven som svensk enligt både jus soli och blut und boten men snart kanske jag kan deklassiferas pga bristande vandel.
20260619_174922.jpg

Skitsamma för gott är det!

GdM 2015 levererar fortfarande på topp.:cool:Fortfarande bärfruktig med björnbär och bigaråer men bakom pepparen börjar lite undervegitation dyka upp. Blir kul att följa.

Glad midsommar och viva la rån!
 
Last edited:

KimHartman

Medlem
IMG_4808.jpeg


2014 Keller Abtserde GG
Decanted 1 h. Grapefruit, pineapple, wild strawberries, mint, chili powder, and stone. Bright, high acidity, lots of energy, with the tiniest hint of sweetness in the finish. A complex wine showing the elegant side of Keller. Drinking well with a decant and will likely retain some of its youthful elements for several years.
95 p
 

StefanAkiko

Muscadet suddenly became important to me.
Midsommar firas bäst på Alte Liebe!

Vi hade med oss:
PXL_20260619_123611960.jpg


2023 Sigalas Santorini Assyrtiko, 93p
Inte lika mycket flytande elektricitet som jag hade önskat, men faen vad underbart!

2016 Macan, 97+
Har alltid varit förtjust i Vega Sicilia men haft en mer bakhållen relation med Lafite *pft*
Alltid dyrt, aldrig gott.
Vega Sicilia: alltid dyrt, nästan alltid fantastiskt...
Detta vinet är ungt, men har precis ALLT!
 

Attachments

  • PXL_20260619_133523760.jpg
    PXL_20260619_133523760.jpg
    71,7 KB · Visningar: 13
  • PXL_20260619_092323668.jpg
    PXL_20260619_092323668.jpg
    63,9 KB · Visningar: 14
  • PXL_20260619_111509259.jpg
    PXL_20260619_111509259.jpg
    42,5 KB · Visningar: 14

StefanAkiko

Muscadet suddenly became important to me.
Läste på lite om slottet. Intresseklubben antecknar!

2009 och 2015 är inte bara två årgångar - det är två olika regimer. 2015 verkar vara startpunkten för en ny och mer seriös Laroque-era. Wine Cellar Insider beskriver att Laroque hade vingårdar och källare som behövde uppdatering och att positiva förändringar började från och med 2015 när man anställde David Suire som directeur.

Råkar någon ha 2009 i källaren, drick eller vaska för den lär inte bli roligare.
Vaska, plaska, traska, flaska, plaska...
 

StefanAkiko

Muscadet suddenly became important to me.
Årets kombinerade fisketur och vinorgie är överlevd. 3 personer, 3 dagar och 13 flaskor vin. Denna gång i Vänerns söta vatten.

Den röda fiskeresans toppar:

  • Pichon Comtesse de Lalande 1975:
    Pålitligt slott som briljerar ännu en gång. ”A royal presence”. Man kan ana de berömda tanninerna från 1975 (à la tugga en druvkärna) men de är inbakade i en fin feminin helhet. Jag har inget emot att man kan ana årgångskaraktären (94 p).

  • Prieure-Lichine 2000: Resan stora positiva överraskning. Ett slott som jag bakat ihop med alla andra mediokra små 4-5 cru i Margaux som råkade ha lite flyt 1855. Men det är som att gå in i en kombinerad blomster och sadelaffär, perfekt mognad (92 p).

  • Robert Chevillon Vaucrains 2016: Trodde nog denna skulle ligga överst i listan men vinet är som en svart vägg. Vi ställer undan karaffen i timmar utan någon större förändring. Väldigt annorlunda mot förra gången vi provade denna (90 p?). Dessa är nog bara att glömma bort i 5 år till.

  • Patrick Bouju Môl 2023: Naturvin från Auverne, blandade lokala druvsorter + Gamay. Som sommarhallon i en fjällbäck, helt opakt av grums, syrligt. En svag stickande doft av volatila syror (fint ord för ättika), jäst. Jag kan förstå att folk går i mål på de rena hallonen men jag blir irriterad av att vinet inte har någon som helst karaktär av druva eller plats. Det smakar exakt som alla andra (bättre) naturviner. Men intressant nog för 87 p.

  • Larrivet Haut-Brion 1996: En slankare Bordeaux. Fortfarande vid gott mod trots 30 år. Har nog aldrig varit ett stort vin, men ärligt och typiskt (86 p).

  • Lafon-Rochet 2016: Här är jag helt oenig med proffsen (WA gav 91-93 p). Jämfört med Bordeauxerna ovan är detta smått aggressivt, generiskt och i min värld lätt att förväxla med en 100-kronors Bordeaux. Definitivt inte cru classé-kvalitet (80 p).
    Visa bifogad bild 36950
1975 Pichon Lalande....
Har jag druckit två ggr de senaste åren. En fantastisk och en horrible.Så är livet då QK-RK är standard .
 
Toppen