This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
Känns ju som att Sydafrika är det nya Nya Kalifornien. Samma kvalitet kostar minst en hundring till om avsändaren är Kalifornien jämfört med firmor som Mullineux, Thorne&Daughters, Reyneke, Cartology (Alheit), Rall, Badenhorst, Sadie Family, Raats, Luddite, Johan Meyer, för att nämna de härliga viner jag för egen del upptäckt bara de senaste två-tre åren, ofta genom tips här på forumet.
Allting är ju nytt för mig. Men just nu är jag mest nöjd med mina downunder och spanska viner. Där ser jag mycket framtida njutning framför mig. Ibland tittar jag på mitt excelark över vinerna och saliven börjar rinna till.
Älskar dina noter! Du beskriver vin ruggigt bra!
Vad roligt att höra! Tack!Älskar dina noter! Du beskriver vin ruggigt bra!
Provat PP med bas 2015 ett par gånger och håller med dig om att den är ¨annorlunda¨. Enligt artikeln verkade flaskan som varit öppen ett par dagar bättre så kanske lite mer tid i källaren är vad som behövs. Köp en magnum och prova, 100% vintage borde vara 2014 på SB. 2013 är min favorit, magic stuff!!Jag har druckit Pierre Peters Cuvée de Reserve NV med stor behållning några gånger nu, jag har förstått att de var degorgerade Juli eller Okt 2017 med 2014 bas.
Men...
På senaste provningen hade vi med en som var degorgerad April 2018 med 2015 bas, och jag tyckte inte alls den smakade som den brukade, med någon underlig för mig odefinierbar biton som gjorde mig lite perplex. @Ekdahl talade om att flaskan var en besvikelse.
Så nu har jag läst om hur någon (Terry Theise) som smakat champagner (och även specifikt denna PP NV) med 2015 bas och påstår att det detta år finns en "herbal flavor, grassiness" som man normalt inte finner i en champagne. Detta ska vara känt bland vinproducenter antar han men det finns inslag av "denial".
Kan det vara så att det vi upplevde var denna "grassiness"?
Jag har nu PP NV med basår 2014 och 2015, så det återstår bara att prova! Är det nån som är sugen på att deltaga är det bara komma förbi
Jag bifogar länken till den text där jag läste det först.
https://www.skurnik.com/wp-content/uploads/2018/06/SKURNIK_Theise-Champagne_2018_CATALOG.pdf
Annars är texten här, i sin korthet:
There’s a new curiosity we need to talk about, and this one is extremely obscure. For some odd reason, the NV wines that include vintage-2015 for the first time, are showing a curious herbal flavor. Grassy. It is not underripeness (not green like 2010 could be) and it is not vegetal (like the genuinely obnoxious ‘11s) and it was not present in the Vins Clairs. No one could explain this, and I wonder whether it’s explicable at all, at least at this point. Later maybe, if it becomes a “thing,” a topic-of-discussion, people will start asking where on earth does that flavor come from in such a ripe year? For now—denial. But I must emphasize this is not an annoying element and for some palates may even be pleasing. I happen to be rather put off by it, because it’s not a “Champagne” flavor. (You could see it in bubbly Grüner Veltliner.) It’s a little wild and very much fresh-cut-herbs or things you’d make a tisane from.
Och här specifikt om PP NV:
Pierre Péters “Cuvée de Réserve” Brut, N.V. + 12/750ml | KPP-1A The wonderful 2014-base draws to a close, and too bad! It’s the acme of Péters. Deg 7/2017. Péters does the “perpetual reserve” with his NV, which means that the current wine is 50% of (the latest vintage) and 50% the previous blend, so today’s wine is half-2014 and half last year’s wine, which was half-2013 and half the previous year’s wine. The wisdom of this approach is manifest and tangible; it assures “house style” without creating uniformity, because vintages differ. Rodolphe continues to clarify his preferences the longer we know each other. For example, he hates the “quince” flavor and wants it nowhere near his wines. And he’s suspicious of the “saffron” descriptor because, he says, it results from botrytis, and he prefers his wine from pristine fruit. The next cuvée is ’15-based, and it was the first ’15 I’d tasted, and the grassiness was entirely perplexing and disconcerting. The wine was deg 12/2017, and we also tasted a bottle open 24 hours, which had more pâtisserie and typicity. If you didn’t read my intro, this grassiness is NOT the vegetality of the 2011s, which was inherently repulsive, but instead it is literally like fresh-cut herbs and mown grass. I have to alert you to it because it is so atypical for Champagne, and to date no one can fathom where it came from in such a ripe clean vintage.
Verkar vara ett kanonköp....
Jag har druckit Pierre Peters Cuvée de Reserve NV med stor behållning några gånger nu, jag har förstått att de var degorgerade Juli eller Okt 2017 med 2014 bas.
Men...
På senaste provningen hade vi med en som var degorgerad April 2018 med 2015 bas, och jag tyckte inte alls den smakade som den brukade, med någon underlig för mig odefinierbar biton som gjorde mig lite perplex. @Ekdahl talade om att flaskan var en besvikelse.
Så nu har jag läst om hur någon (Terry Theise) som smakat champagner (och även specifikt denna PP NV) med 2015 bas och påstår att det detta år finns en "herbal flavor, grassiness" som man normalt inte finner i en champagne. Detta ska vara känt bland vinproducenter antar han men det finns inslag av "denial".
Kan det vara så att det vi upplevde var denna "grassiness"?
Jag har nu PP NV med basår 2014 och 2015, så det återstår bara att prova! Är det nån som är sugen på att deltaga är det bara komma förbi
Jag bifogar länken till den text där jag läste det först.
https://www.skurnik.com/wp-content/uploads/2018/06/SKURNIK_Theise-Champagne_2018_CATALOG.pdf
Annars är texten här, i sin korthet:
There’s a new curiosity we need to talk about, and this one is extremely obscure. For some odd reason, the NV wines that include vintage-2015 for the first time, are showing a curious herbal flavor. Grassy. It is not underripeness (not green like 2010 could be) and it is not vegetal (like the genuinely obnoxious ‘11s) and it was not present in the Vins Clairs. No one could explain this, and I wonder whether it’s explicable at all, at least at this point. Later maybe, if it becomes a “thing,” a topic-of-discussion, people will start asking where on earth does that flavor come from in such a ripe year? For now—denial. But I must emphasize this is not an annoying element and for some palates may even be pleasing. I happen to be rather put off by it, because it’s not a “Champagne” flavor. (You could see it in bubbly Grüner Veltliner.) It’s a little wild and very much fresh-cut-herbs or things you’d make a tisane from.
Och här specifikt om PP NV:
Pierre Péters “Cuvée de Réserve” Brut, N.V. + 12/750ml | KPP-1A The wonderful 2014-base draws to a close, and too bad! It’s the acme of Péters. Deg 7/2017. Péters does the “perpetual reserve” with his NV, which means that the current wine is 50% of (the latest vintage) and 50% the previous blend, so today’s wine is half-2014 and half last year’s wine, which was half-2013 and half the previous year’s wine. The wisdom of this approach is manifest and tangible; it assures “house style” without creating uniformity, because vintages differ. Rodolphe continues to clarify his preferences the longer we know each other. For example, he hates the “quince” flavor and wants it nowhere near his wines. And he’s suspicious of the “saffron” descriptor because, he says, it results from botrytis, and he prefers his wine from pristine fruit. The next cuvée is ’15-based, and it was the first ’15 I’d tasted, and the grassiness was entirely perplexing and disconcerting. The wine was deg 12/2017, and we also tasted a bottle open 24 hours, which had more pâtisserie and typicity. If you didn’t read my intro, this grassiness is NOT the vegetality of the 2011s, which was inherently repulsive, but instead it is literally like fresh-cut herbs and mown grass. I have to alert you to it because it is so atypical for Champagne, and to date no one can fathom where it came from in such a ripe clean vintage.
Varje gång jag testat aligoté har jag blivit positivt överraskad. Jag tycker inte att det är en tråkig druva, men jag förstår att om man köper vin för 450 och tycker man dricker för 150 finns skäl för missnöje.
Jag har inget att tillägga i sakfrågan men jag vill gärna meddela hur fint jag tycker det är att du är så inbjudande och generös till att andra ”kan komma förbi” etc. Jag har läst något liknande i någon annan tråd och det är riktigt nice.Jag har druckit Pierre Peters Cuvée de Reserve NV med stor behållning några gånger nu, jag har förstått att de var degorgerade Juli eller Okt 2017 med 2014 bas.
Men...
På senaste provningen hade vi med en som var degorgerad April 2018 med 2015 bas, och jag tyckte inte alls den smakade som den brukade, med någon underlig för mig odefinierbar biton som gjorde mig lite perplex. @Ekdahl talade om att flaskan var en besvikelse.
Så nu har jag läst om hur någon (Terry Theise) som smakat champagner (och även specifikt denna PP NV) med 2015 bas och påstår att det detta år finns en "herbal flavor, grassiness" som man normalt inte finner i en champagne. Detta ska vara känt bland vinproducenter antar han men det finns inslag av "denial".
Kan det vara så att det vi upplevde var denna "grassiness"?
Jag har nu PP NV med basår 2014 och 2015, så det återstår bara att prova! Är det nån som är sugen på att deltaga är det bara komma förbi
Jag bifogar länken till den text där jag läste det först.
https://www.skurnik.com/wp-content/uploads/2018/06/SKURNIK_Theise-Champagne_2018_CATALOG.pdf
Annars är texten här, i sin korthet:
There’s a new curiosity we need to talk about, and this one is extremely obscure. For some odd reason, the NV wines that include vintage-2015 for the first time, are showing a curious herbal flavor. Grassy. It is not underripeness (not green like 2010 could be) and it is not vegetal (like the genuinely obnoxious ‘11s) and it was not present in the Vins Clairs. No one could explain this, and I wonder whether it’s explicable at all, at least at this point. Later maybe, if it becomes a “thing,” a topic-of-discussion, people will start asking where on earth does that flavor come from in such a ripe year? For now—denial. But I must emphasize this is not an annoying element and for some palates may even be pleasing. I happen to be rather put off by it, because it’s not a “Champagne” flavor. (You could see it in bubbly Grüner Veltliner.) It’s a little wild and very much fresh-cut-herbs or things you’d make a tisane from.
Och här specifikt om PP NV:
Pierre Péters “Cuvée de Réserve” Brut, N.V. + 12/750ml | KPP-1A The wonderful 2014-base draws to a close, and too bad! It’s the acme of Péters. Deg 7/2017. Péters does the “perpetual reserve” with his NV, which means that the current wine is 50% of (the latest vintage) and 50% the previous blend, so today’s wine is half-2014 and half last year’s wine, which was half-2013 and half the previous year’s wine. The wisdom of this approach is manifest and tangible; it assures “house style” without creating uniformity, because vintages differ. Rodolphe continues to clarify his preferences the longer we know each other. For example, he hates the “quince” flavor and wants it nowhere near his wines. And he’s suspicious of the “saffron” descriptor because, he says, it results from botrytis, and he prefers his wine from pristine fruit. The next cuvée is ’15-based, and it was the first ’15 I’d tasted, and the grassiness was entirely perplexing and disconcerting. The wine was deg 12/2017, and we also tasted a bottle open 24 hours, which had more pâtisserie and typicity. If you didn’t read my intro, this grassiness is NOT the vegetality of the 2011s, which was inherently repulsive, but instead it is literally like fresh-cut herbs and mown grass. I have to alert you to it because it is so atypical for Champagne, and to date no one can fathom where it came from in such a ripe clean vintage.