2003 Masi Amarone della Valpolicella Classico Serègo Alighieri Vaio Armaron
Fick den här helblint på middag hemma hos @MartinE
Tät djup lilaröd färg
Doftar lite lätt av kryddig korv, djup och tät även i doften men fräsch i tonen. Skog. "Gammalt vin som väckts till liv med mycket luft". Dova, dova körsbär med en väldigt lätt kryddig ton. Lite tobaksetui.
Med lite högre temp kommer än mer tydliga körsbär, samt lövskog.
Smaken säger grillad paprika, lakrids, kött, härlig timid syra kvar. Går en hel del mot björnbär när temperaturen går upp en till två grader. Ytterligare lite rullning i glaset ger en viss strävhet mot slutet, på en bas av rundare toner.
Jag gick igenom alla druvor och druvsammansättningar som skulle kunna ge det här resultatet med lite ålder (gissade "mer än 15 år" - vilket ju var hyfsat nära - eller som Martin sa "Ehh, det där går ju inte att svara på" och sen "den ÄR 15 år") - Merlot, Monastrell/Mourvedre, Grenache/Garnacha. Även Nero D'Avola och Primitivo/Zinfandel fanns på tungan men uttalades inte - har aldrig drucket ett Zinfandel med den här balansen. Glömde naturligtvis Corvina - med kompisar - främst beroende på att min konsumtion av dessa varit ytterst begränsad. De är ju lite av en mindre 2018-förälskelse för min del. Eller åtminstone en fast kompis-status.
Jag gissade ganska omgående på Italien (men i ärlighetens namn berodde det till minst 50% på fördomar (som förvisso visade sig korrekta - igen) gentemot Martin när det gäller röda viner). Jag var inne på en Merlot-dominerad Supertoskanare.
Som Martin själv sa: "Du är inte så långt borta, men egentligen helt fel ute. Ingen av de druvor du nämnt finns med. Och inget av de områden du har sonderat bland är aktuella".... Ja, ett fint sätt att säga att jag var helt ute och cyklade...
Men det var verkligen ett gott vin! Jag pendlar mellan 92 och 93.
Fick den här helblint på middag hemma hos @MartinE
Tät djup lilaröd färg
Doftar lite lätt av kryddig korv, djup och tät även i doften men fräsch i tonen. Skog. "Gammalt vin som väckts till liv med mycket luft". Dova, dova körsbär med en väldigt lätt kryddig ton. Lite tobaksetui.
Med lite högre temp kommer än mer tydliga körsbär, samt lövskog.
Smaken säger grillad paprika, lakrids, kött, härlig timid syra kvar. Går en hel del mot björnbär när temperaturen går upp en till två grader. Ytterligare lite rullning i glaset ger en viss strävhet mot slutet, på en bas av rundare toner.
Jag gick igenom alla druvor och druvsammansättningar som skulle kunna ge det här resultatet med lite ålder (gissade "mer än 15 år" - vilket ju var hyfsat nära - eller som Martin sa "Ehh, det där går ju inte att svara på" och sen "den ÄR 15 år") - Merlot, Monastrell/Mourvedre, Grenache/Garnacha. Även Nero D'Avola och Primitivo/Zinfandel fanns på tungan men uttalades inte - har aldrig drucket ett Zinfandel med den här balansen. Glömde naturligtvis Corvina - med kompisar - främst beroende på att min konsumtion av dessa varit ytterst begränsad. De är ju lite av en mindre 2018-förälskelse för min del. Eller åtminstone en fast kompis-status.
Jag gissade ganska omgående på Italien (men i ärlighetens namn berodde det till minst 50% på fördomar (som förvisso visade sig korrekta - igen) gentemot Martin när det gäller röda viner). Jag var inne på en Merlot-dominerad Supertoskanare.
Som Martin själv sa: "Du är inte så långt borta, men egentligen helt fel ute. Ingen av de druvor du nämnt finns med. Och inget av de områden du har sonderat bland är aktuella".... Ja, ett fint sätt att säga att jag var helt ute och cyklade...
Men det var verkligen ett gott vin! Jag pendlar mellan 92 och 93.
Last edited:
Många olika slags bär: tranbär, blåbär och mörka körsbär. Vagt grönörtigt och fänkålsflörtigt i bakgrunden. Ett hyfsat lätt vin, men för den sakens skull inte alls enkelt. Vandrar en mycket smal stig mellan varmt och svalt, där den plockar det bästa av båda. Mycket tillgängligt nu, men det biter tillbaka något. Kanske kan ge lite mer om ett år eller så (var som bäst dag två, när lite hallon dykt upp (den överlevde inte till dag tre)). 90p.
