Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

The Wall

Medlem
En fråga: Har du provat att försöka bedöma den sensoriska upplevelsen i olika glas blint, både i smak och arom (lite krångligt med smak då en medhjälpare krävs som häller vinet i din mun)? Min uppfattning är nämligen att upplevelsen i munnen borde bli minimal oberoende av glas (en viss skillnad kan möjligen uppstå om vinet skulle luftas olika fort beroende på glas, men om vinet luftats innan upphällning borde den bli obefintlig).

När man sticker näsan i glaset är jag dock övertygad om att kupstorlek och öppning har betydelse, speciellt mellan väldigt enkla glas och riktiga, väl tilltagna kupor

Anledningen till att jag undrar är att jag ibland får känslan av att glaset har större betydelse för dig upplevelsemässigt än vinet i vissa rapporter, vilket i min värld känns oerhört främmande, i alla fall när vinet väl är på plats i munnen.

Vad är din teori?
Tanken har slagit mig att försöka få till "blinda glas", men det kräver som sagt assistans och lite extra tid så den tanken är tillfälligt på paus.
När vinet väl är på plats i munnen borde det inte vara någon större skillnad mellan olika glas, men en teori som jag har är att jag ofta andas in i kupan strax innan jag tar en klunk och det skulle kunna påverka den totala smakupplevelsen. Vid tillfälle ska jag testa att inte andas in alternativt hålla för näsan när jag tar en klunk för att se om det är någon väsentlig skillnad.

Anledningarna till att jag är noggrann med att ange vilket glas som används är dels att jag vill försöka hitta ett för mig optimalt glas till varje vin och dels för att en läsare ska få möjlighet att själv kunna bedöma om denne vill ha tydliga toner eller mer diskreta toner (ffa i doften). Jag upptäckte tex att 2001 Clos de Mont-Olivet (Ch9dP) gjorde sig bättre i en mindre kupa än i en stor och med några ytterligare jämförelser av lite äldre (nåja) Ch9dP i olika glas kommer jag förhoppningsvis fram till en slutsats ("mogen Ch9dP i små kupor, ung i stora").
 

lukastollig

Pudelfantast
Tänkte jag skulle bli lite flitigare på att lägga upp TN:s här. Verkar som de läses rätt flitigt och kul att bidra till den allmänna kunskapsbanken. Jag lägger in det mest på cellartracker, då på engelska, så ni får ha fördrag med att jag bara kopierar noterna därifrån utan översättning. Här kommer de senaste höjdpunkterna:

2017 Le Grappin Savigny-les-Beaune Blanc
This is really lovely with an intense nose of lemon, stonefruit, spice and chalk. On the palate more chalk, iron and great concentration and energy. Hints of wax and butter. Towards the finish even more intense lemon, almost tingling, and a long tail of unripe peach, lemon and chalk. Very impressive! 92 pts.
Bekräftar min bild av 2017 vit bourgogne - bästa årgången sedan 2014.


2014 Dunn Vineyards Cabernet Sauvignon Howell Mountain
Power cab is not my prefered style, but this was really nice. Intense, heady boquet with blackcurrant, blackberries and blueberries with some rowan and sloan mixed in. Light cedar, hints of fresh tobacco leaf, lightly roasted coffee beans, aniseed, clove and just a whisper of vanilla. Very pure. On the palate lots and lots of dark, intense fruit but fresh, not overly sweet. Good acidity and energy with glowing spice and a nice structure with fine grained tannins in the background, more or less completely covered by the fruit but still there if one pays attention. Iron, hints of pencil. Good detail and depth and very long. A bit of sweet heat towards the finish but not too much. Very well balanced between opulence, structure and freshness. Bravo! 93 pts.
Napa Cab är verkligen en rätt sällsynt fågel hemma hos oss men det här var riktigt kul att dricka!


2010 Domaine de la Bongran (Thevenet) Viré-Clessé Cuvée E. J. Thevenet
Very rich, almost sweet with tropical fruit, wax/glycerol vanilla and hints of butter. Despite the generousity close to perfect balance with energy and vibe. I guess the medium+ acids provide enough lift but they are not very prominent and I am slightly at loss as to how this can be so good. I am not usually one for over the top chards. But this is truly unique in style and does not excibit the dreary, heavy popcorn and syrup style of, for example, overextracted Cali-Chard a la Walter Hansel. Simply great wine! And very little/no oak to this as I understand it. Somewhat reminiscent of the wines from Domaine Valette. 92 pts.
Superspeciell stil men för jävla bra för nästan inga pengar alls, i bourgognesammanhang i alla fall.


1999 Domaine Potinet-Ampeau Volnay 1er Cru Clos des Chênes
Perfectly mature bourgogne. Sweet, silky fruit (ripe strawberries, raspberries, lingonberries and sloan) sous bois, truffle, iron tinged minerals, a light touch of charcuteries and a lovely, tingling spiciness that is especially prominent on the long, savoury finish. Good acidity, tannins resolved, great complexity and balance. Perhaps at times borderline thin fruitwise and a touch greenish, but overall a very good showing. No need to wait further. 92 pts.
Pontinet-Ampeau är speciella då de ofta lagrar sina viner rätt länge själva och släpper dem mogna, något mycket ovanligt i Bourgogne.


2005 Louis Jadot Pommard 1er Cru Les Rugiens
PnP, at just above cellar temp. For the first few minutes a bit closed and stern but opens up quickly with a good mix of blue and red berries, bay leaf, earthy minerals and hints of light tobacco. Still some tannins and prominent acidity. No signs of maturity but drinking well. Surprisingly does not improve with air, rather the other way round. After an hour less fruit and acidity dominant. Overall, I would still suggest further cellaring to mellow the acids and deepen the complexity. There ought to be fruit enough, at least according to the initial impressions. 91 pts.
Gläntar på locket på 2005. Lite tidigt än skulle jag säga. Hade nog hoppats på lite mer av det här vinet, men gott är det.


2014 Domaine Henri Boillot Puligny-Montrachet 1er Cru Clos de la Mouchère
From mag. @ restaurant Sjömagasinet, Gothenburg

Open and quite elegant nose with matchstick, beeswax, hints of vanilla, lemon, lime, iodine, oystershells, slightly unripe stonefruit and hints of yellow and green apples. Also a faint whiff of white flowers and honeysuckle. Quite complex for such a young wine. On the palate also very well balanced with good energy from zippy acids and a pronounced minerality. Chalk, iron, seashore etc. Not as broad and generous as one might expect, but with very good texture and substance. Verly long. Wonderfull wine! 94 pts.
Det här har blivit dyrt på senare år, priserna har gott och väl dubblats. Men det levererar på Grand Cru nivå och få ändå, under rådande förhållande, betraktas som värt pengarna.


2014 Olivier Merlin Pouilly-Fuissé Sur la Roche
Initially a bit shy on the nose but opens up quite quickly with matchstick, butter, beeswax, granny smith apples, lemon and hints of stonefruit. On the palate good balance between the rich texture and the lively acidity. Fruit is there but not at all dominant. Good minerality with chalk and iron, but could perhaps be a little more intense in that regard. Good lenght, dominated by salty lemons. Very good! Glad to have more in the cellar. 93 pts.
Betydligt billigare än Clos de la Mouchere men nästan lika bra. Supervin från en superårgång.


Det får räcka för den här gången....

Edit: efter att ha ändrat textstorleken gick det inte att få tillbaka till samma storlek som standard. Hur fixar man det?
 
Last edited:

Mattias Schyberg

Administratör
Då förstår jag bättre hur du resonerar.

En ytterligare kommentar:
Vid tillfälle ska jag testa att inte andas in alternativt hålla för näsan när jag tar en klunk för att se om det är någon väsentlig skillnad.
Jag finner det helt meningslöst att inte andas eller att hålla för näsan vid inmundigande. Den retronasala aromen (aromer som passerar doftcentrum bakvägen) brukar man bedöma bidra med minst 80 % av smakupplevelsen. Men visst, när det handlar om bedömning av skillnader i beska, struktur och allmänna grundsmaker är det givetvis en bra idé.
 

petterkalle

I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
Då förstår jag bättre hur du resonerar.

En ytterligare kommentar:

Jag finner det helt meningslöst att inte andas eller att hålla för näsan vid inmundigande. Den retronasala aromen (aromer som passerar doftcentrum bakvägen) brukar man bedöma bidra med minst 80 % av smakupplevelsen. Men visst, när det handlar om bedömning av skillnader i beska, struktur och allmänna grundsmaker är det givetvis en bra idé.
Kul! Nu har min "översmak" fått ett mer vetenskapligt namn också :)! För mig är den absolut ca 80% av min smakupplevelse :p
 

Patrik Sellin

fd Innertällmo Bryggeri
Ombesiktigar två spanska garnacher som jag gillade på systembolagets provningar:
la xara mas.jpg

La Xara 2018 Doft av körsbärssaft, vingummi, majs och violpastiller. I smaken finns hallonsaft, körsbär, viol och mjölkchoklad, basilika i avslutet. Syran är bra, frukten kommer fram snyggt, eftersom det varken finns fat eller alkohol. Doften är sötaktig, men inte alls så funky (Edit: med mer luft kommer hönsbajset, men på ett positivt sätt) som på systembolaget - kan det bero på flaskvariation typ Navaherreros? Sval, slank och elegant.
Mas de Mancuso Garnacha 2016 Doft av rök, salmiak, hyacint, blåbärssylt, viol, rosmarin och alkohol. Smaka av våfflor, med blåbärssylt och vispgrädde blandat med viol, mandelmassa och lingonsylt. Massor av frukt, syra och alkohol. Varm, grön och väldigt kraftfull.
Samma land, samma druva, men två helt olika viner. Mas de Mancuso är mer än dubbelt så dyr och man får en mer än tre hekto tyngre glasflaska, men frågan är om jag ändå inte föredrar La Xara. Jag gav Mancuso ett högre betyg på provningen och om bara ska dricka 3 cl kanske det är det roligare vinet. Dricker man mer blir det lite för mycket av det goda. Alto Moncayos Veraton från samma område är ett bättre kraftpaket än Mancuso. La Xara imponerar dock stort, särskilt med tanke på att den kostar etthundratrettionio pistoler.

 

Swedish

Medlem
Ombesiktigar två spanska garnacher som jag gillade på systembolagets provningar:
Visa bifogad bild 19973
La Xara 2018 Doft av körsbärssaft, vingummi, majs och violpastiller. I smaken finns hallonsaft, körsbär, viol och mjölkchoklad, basilika i avslutet. Syran är bra, frukten kommer fram snyggt, eftersom det varken finns fat eller alkohol. Doften är sötaktig, men inte alls så funky (Edit: med mer luft kommer hönsbajset, men på ett positivt sätt) som på systembolaget - kan det bero på flaskvariation typ Navaherreros? Sval, slank och elegant.
Mas de Mancuso Garnacha 2016 Doft av rök, salmiak, hyacint, blåbärssylt, viol, rosmarin och alkohol. Smaka av våfflor, med blåbärssylt och vispgrädde blandat med viol, mandelmassa och lingonsylt. Massor av frukt, syra och alkohol. Varm, grön och väldigt kraftfull.
Samma land, samma druva, men två helt olika viner. Mas de Mancuso är mer än dubbelt så dyr och man får en mer än tre hekto tyngre glasflaska, men frågan är om jag ändå inte föredrar La Xara. Jag gav Mancuso ett högre betyg på provningen och om bara ska dricka 3 cl kanske det är det roligare vinet. Dricker man mer blir det lite för mycket av det goda. Alto Moncayos Veraton från samma område är ett bättre kraftpaket än Mancuso. La Xara imponerar dock stort, särskilt med tanke på att den kostar etthundratrettionio pistoler.
Är redan inne på tredje flaskan La Xara... Vilket jäkla vin för pengen! Undrar om det finns någon producent som levererar högre kvalitet för pengen än Ponce? Kvalitet rakt igenom hela sortimentet. Jag tar nästan illa vid mig att de inte vill ha betalt för vad de åstadkommer...
 

LarsW

Medlem
Chianti. Kan man bli annat än glad? :)

Fontodi Chianti Classico 2016

Dracks över två dagar, lite bråkigare och tuffare dag ett men inget som stör om man som jag gillar sina Chiantis unga. Dag ett tillsammans med grillad fläskkarré, tomatsås och nybakat surdegsbröd, dag två med pizza. Funka lika bra till båda.

I näsan är det körsbär och ferraribilar (ni vet de där ljusröda godisbilarna som funnits i 25+år). Lite ek och vanilj. Timjan och rökt bacon.
I munnen är det syrligt och strävt som sig bör. Körsbär, röda vinbär och lite hallon. Kanel, svartpeppar och marsipan. Ek och mer timjan.
Trevligt lång eftersmak som krullar ihop gommen.
Denna var god, inte jättebillig för en Chianti Classico men värd varenda krona i min bok.
89p ...potential för utveckling? Säkert, men beror på hur man gillar sin chiantis. För mig är den drickklar och kommer bara förändras med ålder, inte bli bättre. Med detta sagt så håller den sig säkert lika god i 3-5 år till.

Pluspoäng till den som kan lista ut vad jag tittar på i bakgrunden... ;)
thumbnail_20200512_201535.jpg
 

Magikern

Medlem
Kanonkop Paul Sauer- 2016

Doft: Ceder och paprika. Detta är ung cab utan tvekan.
Attack: Fruktdriven cab utan tvekan. Fyllig och god.
Mellansmak: Här märks tanninerna. Syran kunde varit högre men strukturen är utmärkt. Ceder, paprika, fat och lite jordiga toner. Supertuscan hade jag gissat på blint.
Eftersmak: Lite bitter choklad och tanniner. Rätt lång men den drar ner helhetsintrycket.

91+ idag men betydligt mer i framtiden. Bra valuta onekligen och ett klockrent köp för er som inte redan har en flaska.:)
 

LeChat

Medlem
56635A87-0508-40CD-8924-F2FC6630FA3F.jpeg

2013 Château Vannières Bandol


Mums! Här har hänt lite sen sist tror jag. Drack det för nästan exakt två år sedan och tanninerna var då lite i tuffaste laget. Nu är de perfekta!
Den här typen av vin är ju bara såå bra. Slankt, balanserat med underbar komplexitet. Känns så genuint.

Måste säga att jag gillar den tidiga drickbarheten som finns hos 2013 från både Bandol och CndP. Riktigt harmonisk, sval och härlig årgång. Köper gärna fler 2013 men var? Annars borde väl 2015 eller 2016 var till försäljning någonstans.
 

The Wall

Medlem
2016 San Leonino Chianti Classico

Efter succén med 2003:an blev jag nyfiken på hur en yngre årgång presterar så det var bara att klicka hem några flaskor och passa på att få med en Vino Nobile (som kanske gör debut inom kort) när jag ändå höll på.

Tenimenti Angelini är en del av Angelini Group som tydligen pysslar med det mesta. På vinsidan är man väl mest känd för Brunello di Montalcino Val di Suga, men man har även Monsenese Chianti Classico, San Leonino Chianti Classico och Simposio Vino Nobile di Montepulciano, och några viner till.

Enligt importörens faktablad består vinet av cab sauv, sangiovese och syrah, vilket känns föga troligt. 95% sangiovese och 5% canaiolo som det däremot står på importörens hemsida innan faktabladet låter mer logiskt. Efter att ha lokaliserat producentens hemsida verkar det som att just San Leonino har utgått och ersatts av andra ”labels”. Nåja, det återstår att se.

Ur med korken (igår, jag ligger en dag efter) och ner i Zalto Universal (vårt standardglas för Chianti Classico, även om det börjar få konkurrens av Gabriel Gold); sedvanlig bittermandel, körbärskärnor i doften. En nyhet var att det dök upp lite stalliga toner, på gränsen till brett. Märkligt. I munnen ”lagom syrligt”, medelfylligt, ganska kort eftersmak. Påminner lite om Villa Cafaggio fast aningen slankare och lite mer balanserat. Ingen kioskvältare direkt, men ett välgjort vin, dock lite svårt att bli överväldigad och en bra bit ifrån någon högre wow-faktor. Jag är lite nyfiken på hur 2016 ter sig med några års lagring, men är lite tveksam till att det är ett projekt som lockar då det finns andra viner som känns mer intressanta. Fast det tyckte jag å andra sidan om 2003:an för en massa år sedan.

Som följeslagare fick en fyndad bit picnicbog på 700 g från Icas ät-snart-hylla (vilket visade sig vara dagen därpå) tjänstgöra. Nåja, för halva priset var det lätt att rucka på obefintliga middagsplaner. Hustrun snodde ihop sin magiska marinad till Nasses nyskivade axel som sedan fick göra bekantskap med Weber. Nasse alltså, inte hustrun. Om man tillhör skaran som anser att picnicbog lämpar sig bäst för långkok eller som stek kan man tänka om; skivad går den utmärkt att grilla givet att man är alert när det gäller innertempen; aldrig över 65 grader när man plockar skivorna från grillen och låter de vila en stund innan servering. Givetvis inte lika elegant som filé, utan snarare åt kotletthållet, men väldigt uppskattat av barnen.

sanleonino_16.JPG
 

The Wall

Medlem
Återbesök (i går tisdag) av 2018 Brocard Chablis 1er Cru Vaillons och 2018 Domaine Daniel Bouland Morgon Corcelette Vielles Vignes
Även om man i teorin skulle kunna leva uteslutande på viner från distrikt som börjar på "Ch" skadar det inte att ibland vidga sina vyer sägs det.

Först ut är Beaujolais; klarare doft än dagen innan, svaga toner av krydda (som jag efter mycket funderande kommer fram till är ingefära) samt toner av örter som jag är lite för lat för att identifiera. Det dyker även upp lite körsbär i doften. Jaha. I munnen ger vinet ett ganska slankt intryck och det finns viss syrlighet och några oidentifierade kryddor. Nja, vinet var mycket roligare igår måndag och det känns som att en öppnad flaska Beaujolais bör konsumeras samma kväll. Kan den ta sig till dag 3? Vet ej. Dag 4? Vi får se.

Nästa vin på tur är Chablis; tydligare vindruvskärnor och faktiskt lite tropiska frukttoner...persika! Vissa toner av våt halm som skulle kunna leda in på Rhône-spåret. I munnen syrligt, inte alls samma umph som två dagar tidigare (i söndags), men ändå godkänt. Aningen slankare i munnen. Får känslan av att vinet trillar ner en klassning per dag.
 

Mina Vinare

Medlem
Ibland är det kul att bara gå lös på Systembolagets sortiment och prova vad man har lust till utan någon bakomliggande inköpstratregi för källaren – men ändå med hopp om att hitta något oväntat klipp. Sällan lyckas det.

Vajra Albe.jpg


2016 G.D. Vajra, Barolo ”Albe” har en fin och klarröd färg. Doften ganska typiskt Piemonte och Nebbiolo med viol, parfym, mint, rökighet och citrus/pomerans. Läder, jordighet med örtiga inslag. Skogig och lite medicinaltoner samt torkad frukt.

Smaken är mycket frisk med hög syra och sandiga men påtagliga tanniner. Apelsinskal och beska samt lång rödbärig eftersmak av slånbär och örter. God och felfri men alltför ung och för min smak inte så troligt att det blir en utveckling som kommer att erbjuda så mycket större upplevelse på sikt - även om årgången är på topp (90p).

Vajra är en producent som jag börjat gilla alltmer senaste åren och känns som om prisbilden är väldigt sympatisk.
 

The Wall

Medlem
2011 Felton Road Bannockburn Pinot Noir

När man är för lat för att lokalisera den Bourgogne jag tänkte mig till middagen får man stå ut med en hygglig plan B.

Från flaskan ner i 1) Zalto Bourgogne för ett första smakprov och 2) karaff för att njuta till middagen.

Trevlig börjar-få-mognadstoner-färg, drar aningen åt tegel i kanterna. Härlig doft av mogen pinot, lite kryddor (aningen exotiska), nybrända multna fjolårslöv dyker upp, svedd eneträbit.

I munnen aningen eldigt, bra kropp och syra, fin eftersmak med liten eldig ton och den svedda eneträbit dyker upp i även smaken. Helt klart ett godkänt vin, även om det inte var riktigt i den balans jag tänkte mig när det kommer till förhållandet kropp/eld.

Återkommer när luften fått jobba lite med vinet.

Felton_2011.JPG
 

The Wall

Medlem
2011 Felton Road Bannockburn Pinot Noir
Lite senare; doften kryper ihop lite, blir mer harmonisk, lite torkad karljohansvamp flyter ihop med torkade örterna och det svedda eneträet, alkoholen (14,5%) tittar fram lite mer oblygt. Dyker upp lite råa rotfrukter, typ jordkällarlagrade. I munnen inte riktigt lika eldigt, beskare i eftersmaken än tidigare. Även om risken för tomatsoppa sannolikt är avlägsen gissar jag att en vaccad natt i kylskåp knappast gör underverk, det är bara svårflörtade Bourgogner som mjuknar av den behandlingen. Det är ett ansträngande åtagande att hela flaskan bör konsumeras samma kväll.

Återbesök (igen!) av 2018 Brocard Chablis 1er Cru Vaillons (öppnades i söndags); I doften faktiskt lite päronsplit, ganska slank i doften och även i smaken visar det sig. Viss syra finns kvar, och faktiskt till min förvåning en liten antydan till saffran i eftersmaken. Sammantaget känns som att vi numera är nere på Petit Chablis. Visst, det är fortfarande helt ok, men en bra bit ifrån söndagens upplevelse.

Återbesök (igen!) av 2017 Domaine Vincent Bouzerau Meursault (öppnades i söndags); lite anonym i doften även om det tar sig ett tag, dofterna verkar ha domnat av lite i kylskåpet. Smakmässigt viss eldighet och nu känns det som att klassningen har dalat något även här då vinet ger ett mer slätstruket intryck. Fortfarande ett korrekt vin, men en öppnad flaska bör nog konsumeras inom en dag eller två.
 
Last edited:

Bearman

a´lea iacta est iterum
92880 La Bruja de Rozas Comando G 2017 199 kr
N: Körsbär, rosor, plommon och mandelmassa.
M: Svarta vinbär, mandelmassa, mörk choklad, grön paprika, rosmarin och timjan. Sval, koncentrerad frukt, tuffa men balanserade tanniner. Gröna stick. Snyggt! 89-91p

Detta var smaknoten från provningen.... håller jag med? Både ja och nej. Vet ej om jag fått en flaska som avviker från den som var på provningen, men den skriker brett, vilket inte jag har några problem med. N:Bara brett och söta frukter M: Sval frukt, brettig, lite kryddig. Betyg: håller med, detta är inte dumt, en av typen av viner jag gillar. 89-90p
 
Toppen