Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

LeChat

Medlem
CD57588D-CEB2-4158-AF35-B2345620A59F.jpeg

2017 Domaine Saint Préfert Châteauneuf-du-Pape


Ett enkelt ingångsvin räcker när det står Saint Prefert på etiketten. Redan på denna nivå kan en få njuta en komplex CndP. Trots att 2017 känns väldigt ungt så finns här mycket att tycka om. Den är smakrik, lagom stram, har bra syror och ingen alkoholhetta. Bra förutsättningar för en bra upplevelse. Pegau och Saint Prefert har jag länge haft som favoriter i CndP. Det finns något rått och äkta över de här vinerna som tilltalar mig starkt.
 

The Wall

Medlem
2017 Occhipinti Siccagno Nero d’avola

Trött på att ”ta en liten öl” efter hemmajobbet och i skriande behov av comfort drinking korkar vi upp Occhipinti Siccagno medan jag letar febrilt efter månadens vin som är på utflykt i källaren efter hustruns något vaga uppmaning i samband med julpyntadndet ”ta bort vinkartongerna från hallen, köket, vardagsrummet och sovrummet! Nu!”.

Nåja, ur med korken och direkt ner i Zalto Bourgogne till att börja med; sötfruktig doft, typ sockrade lingon blandat med Kirsch. Det finns viss mineralitet i doften, men den är inte lika påtaglig som i tex Etna Rosso-vinerna (som dessutom vanligen framställs på Nerello mascalese (nåja)). Faktiskt en liten whiff av minkfoder också i doften. I munnen då? Syrligt, eller som hustrun som vanligt kärnfullt uttryckte saken ”hu vad surt!” och ja, viss syra infinner sig kombinerat med beska. En aning slankt intryck och behovet av en matbit som sällskap är påtaglig. Nåja, bara 12,5% är alltid en tröst.

Blir det bättre i Zalto Bordeaux? Doftmässigt drar det mer åt viol och salmbär än sockrade lingon. Lite mer märkligt neutral i doften. I munnen känns vinet mer harmoniskt och en viss slånbärskänsla infinner sig, dock lite snällare än den som brukar dyka upp i unga barberor. Vinet verkar trivas bättre i ett lite smalare glas.

Vi mellanlandar med Riedel Veritas OW Syrah; doftmässigt ger vinet ett ”varmt” intryck. Är det värmen från Sicilien som framträder? Harmonisk doft med mineraler och röda bär samt lite viol, inte så dumt alls. I munnen; syra, beska och mineraler framträder med all tydlighet var för sig, men fungerar förvånansvärt fint ihop. Fortfarande talar vinet om med all tydlighet att ”en matbit skulle behövas”.

Nu velar jag lite mellan Zalto Universal och Gabriel Gold men bestämmer mig till slut för Gold; lite ”skitigare” intryck än i OW Syrah, är det mineralerna som till allas förvåning framträder tydligare? Ingen nackdel, bara annorlunda. Intressant att vinet upplevs (i näsan) som varmare i OW Syrah jämfört med alla andra glas. I munnen; lite mineraler och framför allt örter (!) kombinerat med röda bär. Visst, syran och beskan finns där, men det är inte lika påtagligt ”in your palate” som i de andra glasen. Helt plötsligt blev vinet lite mer lättklunkat. Eller så har gommen vant sig.

Slutsats? Bra kvalitet på vinet, ät något till, prova att spara några flaskor för att se utvecklingen.
Occhipinti_2017.jpg
 

mackan92

Medlem
Ett 6-pack Porte de Ciel beställt. Syrah som stånkar på så himla bra är bara ett måste! Tack för underbar inspiration! Ser fram mot första flaskan och klunken!

Blev faktiskt så inspirerad att till hustruns födelsedagsfest i afton blir det en 2002 Clarendon Hills, Piggot Range. Australisk de luxe Syrah i den pampiga stilen med balanserande syror som vi alltid går igång på.

Öppnade först en 1979 Château Montrose, men den jäveln hade läckagerat sig. Fantastisk som sherry (kommer smutta i mig den under kvällen sen) men inte någonting som kvalar in som ens drickbart för födelsedagsbarnet.
Vart beställde du ifrån?
 

The Wall

Medlem
Visa bifogad bild 21917
2017 Domaine Saint Préfert Châteauneuf-du-Pape


Ett enkelt ingångsvin räcker när det står Saint Prefert på etiketten. Redan på denna nivå kan en få njuta en komplex CndP. Trots att 2017 känns väldigt ungt så finns här mycket att tycka om. Den är smakrik, lagom stram, har bra syror och ingen alkoholhetta. Bra förutsättningar för en bra upplevelse. Pegau och Saint Prefert har jag länge haft som favoriter i CndP. Det finns något rått och äkta över de här vinerna som tilltalar mig starkt.
Vad har du för glas till Ch9dP?
 

The Wall

Medlem
Nuförtiden så blir det oftast bordeauxglasen men det händer att jag plockar fram bourgognekuporna om vinet har lite burgundisk lättare karaktär eller med lite ålder.
Jag vacklar ofta mellan just de två glastyperna när det kommer till Rhône, såväl norra som södra. Det varierar oerhört från vin till vin har jag upptäckt.
 

mackan92

Medlem
Roda Reserva Rioja 2016

Länge sedan man drack Rioja där man köpte en flaska under TSE under hösten där man efter en längre promenad ute i det kalla vädret kom in till ett lite murrande vin.

I både doft och smak återfinns körsbär, fikon och tobak. Utöver det så känns vinet fortfarande ungt men ändå väldigt balanserat. Medium syra, medium tanniner och lång eftersmak där eken integrerat väl med vaga smaker av vanilj. Gott!
 

Magikern

Medlem
Stefania Barbot Ion- 2017
Doft: Surkörsbär och kokta grönsaker men rätt dämpad.
Attack: Körsbär, grönsaker och tanniner. Ungt och strävt.
Mellansmak: Här märker man att vinet är fylligt och syran är balanserad. Även lite kaffetoner märks.
Eftersmak: Lång, syrlig och tanninsträv. Vinet är lite ungt.

Detta är vad man kan kalla ett bevis för att vårt ärade monopol ibland har fyndviner. Detta är ett utmärkt köp för ca. 270 kronor. Köp och lägg i källaren i 5 år. 90- idag och betydligt mer i framtiden.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Lite av varje efter att internetuppkopplingen har ordnat upp sig. Eller mer korrekt; vi har druckit trots knasande internetuppkoppling. Well, here goes:

2018 Monteraponi Chianti Classico
I något slags Ikea-glas (vi var på resa);
Lite knuten o anonym doft, svedd pinje (det går inte att få nog av den doften), även lite körsbärskärnor. Enformigt? Möjligt. Gott? Ja. I munnen rycker syran fram utan pardon; det börjar vattnas i munnen så det är lika bra att ”putting out saliva with acid” (den låt Bowie förmodligen skulle skrivit om han ägnat lite mer tid till vin). Lite bränd ton i smak och även eftersmak. Vankas fläskytterfilégryta så det blir förmodligen utmärkt.
Visa bifogad bild 21908

2014 Poliziano Viti Nuove
Fortfarande i något slags Ikea som påminner om ”Chianti Classico-glas”; de gamla vanliga misstänkta i form av körbärskärnor, bittermandel och lite bränd pinje. Viss eldighet kan anas, det sticker lite i näsan. Det dyker även upp lite nyregnad ung granbarr.
I munnen; viss eldighet trots blygsamma 13,5%, fin syra, bra smak, viss beska. Doftintrycken går igen harmoniskt i smaken. Poliziano är som vanligt pålitlig (Pålitliziano?)
Visa bifogad bild 21909

2013 Tokara Director’s reserve
I doften, ”lite av varje” som dyker upp i en typisk Bx-blend (67% cab sauv, 16% merlot, 7% petit verdot, 5% cab franc och 5% malbec) parat med lite rökiga toner och aningen bränt trä, dock inte på något negativt sätt. Det är helt klart inte en Bx, utan en egen skapelse baserat på Bx kryddad med lite rök/eld. Cassis och en typisk grön ton kan identifieras (cab franc och petit verdot är skyldiga). Redan på doften anar jag att vinet kommer att kännas eldigt i munnen och när vinet väl är i munnen besannas mina aningar; eldigheten (14,5%) märks tydligt. Fin smak, viss strävet och fungerar utmärkt till stekt (!) entrecôte med vitlökssmör. Skulle jag ha köpt flera? Jajamänsan. Skulle jag ha väntat längre med att öppna flaskan? Ja om jag inte hade flera, nej om jag hade flera eller var nyfiken.
Visa bifogad bild 21911
Visa bifogad bild 21910

2007 Bosquet des Papes (Ch9dP)
I näsan; tät, sötfuktig doft med lite örtighet (svedd timjan och rosmarinkvist) parat med aning salmiak.
I munnen; mineraler, lite salmiak, örterna kommer igen, framför allt i eftersmaken, en del eldighet vilket inte är så konstigt pga 14,5%. Dracks ur ett smalt glas (”Chianti Classico-glaset”), vilket inte gjorde vinet full rättvisa. Lite klantigt av mig att inte ta med vettiga glas eller tänka igenom menyn lite bättre.
Visa bifogad bild 21912
Visa bifogad bild 21913

2012 Ch Mayne Lalande Réserve
Tillbaka på hemmaplan och – häpp! – en flock med nyinköpta Riedel Sommeliers Bordeaux Grand Cru står och väntar på oss; cassis, ceder och lite kakao. Dessutom dyker det upp en del grön paprika (5% petit verdot och 5% cab franc gör sig påminda även här). I munnen; syra, tanniner, bra smak, fin eftersmak, möjligen lite slank. Känns som att vinet, föga förvånande, vinner på en del tid i lugn och ro.
Visa bifogad bild 21914
Medhåll, fullt ut! Omöjligt att få för mycket av Sangiovese :cool:
 
Så till något helt annat.

2007 Ovid, Napa Valley ”Red Wine” har en mörk, tät och djupröd färg. Doften är sötfruktig med hallon, jordgubbar och aprikos. Rostat kaffe, choklad, vanilj men också lite ceder och nötighet efterhand. Som en riktigt modern Bordeaux men samtidigt väldigt tydligt nya-världen.

Smaken är ren, frisk och koncentrerad med massor av frukt. Hallon, aprikoser och allmänt bärig men också syltig med vit choklad, nougat och kola. Lakrits och cassis efterhand. Skulle kunna upplevas som sötkladdigt om det inte vore för den enormt friska och rödbäriga eftersmaken med en påtaglig mineralitet. Kalasgott (98p).

För den som följer Vinous, så håller jag inte med Antonio Galloni om att det skulle vara bråttom att dricka upp 2007an utan snarast tvärtom. Precis som Stephen Tanzer tror jag det här behöver ytterligare lite tid för att integrera allt det yppiga och syltiga.

Besökte vineriet för fem år sedan. Helt fantastisk plats och atmosfär som imponerade stort men också en hjärtlighet och gästfrihet som aldrig kändes konstlad. Trots min sjukliga höjdrädsla skulle jag aldrig vilja vara utan det besöket. En riktig höjdare…


Visa bifogad bild 21903

verkligen helt fantastiska viner. Har bara provat på sortimentsprovning hos Vinopia (R.I.P.) men herrejävlar vilka viner.
 
Rätta mig om jag har fel men Les Bessards borde ju logiskt sett vara ett mycket bättre vin (redan idag). Prislappen är det ju stor skillnad på men i denna årgången kanske det inte finns en uppenbar kvalitetsskillnad i dagsläget.
Ingen aning. har Delas Bessards i källaren (annan årgång) men får ligga ganska många år skulle jag tro. Min tankeram: Delas hermitage-viner senaste 15-ish åren är riktigt grymma och absolut med frukt men helt oblygt strukturerade för långlagring likaså. Litet för mycket struktur för att dricka på frukten (dvs upp till 2-3 år efter att de släpps) för min smak. Samtidigt ganska stor risk för Syrah-tunnel. Domaine des Tourettes borde som du säger var det enklare (men inte enkelt för den skull!) vinet och därför komma ut ur tunneln fortare, ergo större chans att det dricker bättre vid tio år än Les Bessards. Nu var det vinet jag öppnade bra, men krävde ändå dekantering och luftning och en stor helgrillad dry aged ryggbiff. Egentligen kunde jag ha väntat i tio år till men i stunden och sällskapet var det rätt vin att öppna. Således borde Les Bessards vänta litet till. Ungefär så. Men min erfarenhet är att det är väldigt individuellt hur känslig (eller uppskattande!) man är mot tanniner och/eller syra i fina viner.
 

LeChat

Medlem
5F009F57-DB5D-4A93-A83A-1BC5FDA48ECF.jpeg

2000 Château Camensac


Färgen har inga ålderstecken. Doften är i princip stängd med lite murriga drag direkt efter öppnandet. Men den behöver bara få luftas en stund så öppnar den upp med en hänförande doft. Smakmässigt landar den ungefär där jag trodde den skulle hamna. Den har fina mognadstoner, bra grepp och syrorna är tydligt läskande. Även om doften kanske ger en större wow-känsla, så är den i en tilltalande fas även i munnen. Tror att jag kommer öppna resterande flaskor inom 2 år.

2AC78C8D-737A-4126-8870-1F53E53F9389.jpeg

2012 Château La Croix Pomerol

Yngre, renare och fruktigare än Camensac. Känns välgjort. Ungt men urgott. Allt finns på plats känns det som. Detta vill man ju smaka även med lite mer mognad.
Merlot dominerar men CF gör som vanligt ett tydligt avtryck. Smaskens!

Två mycket trevliga viner som ska göra jobbet till en bit oxfile.
 

Mina Vinare

Medlem
verkligen helt fantastiska viner. Har bara provat på sortimentsprovning hos Vinopia (R.I.P.) men herrejävlar vilka viner.

Glad att du håller med mig. Fantastiska viner men tyvärr har prisnivån skenat till helt orimliga nivåer så för min del blir det inte fler inköp. Drack deras första vita experiment (2014, inköpt på plats) på nyår som var riktigt bra.

Håller med om Vinopia - vad hände där? Försvann plötsligt och lite oväntat. Har hört en del konstiga rykten (via Danmark) att Zlatan var finansiär – stämmer det så kanske jag ändå känner en viss tillfredställelse…
 

Mina Vinare

Medlem
2007orna fortsätter att leverera:

2007 Domaine de la Grange des Pères, Vin de Pays de l'Hérault har en klassiskt tegelröd färg. Doften är typisk med massor av mineralkaraktär samt musselskal, hav, tång och rostat kaffe i plåtburk. Vet inte varför det blir så här men har upplevt det massor av gånger i det här vinet. Mörk och lite bitter choklad. Sedan mer röda bär med hallon, nypon och jordgubbar. Nästan en nötighet som av mandel och valnöt. Väldigt eget och komplext. Tobak som våt cigarr och skogighet mot slutet. Kan sniffa i timmar på det här vinet.

Smaken är härligt fruktig och frisk med ett koncentrerat avslut. Krämig, gräddig med hallon, syltade jordgubbar och nästan puréliknande fruktighet. Lite sötlakrits, kola och piptobaksmak efterhand. En viss kärnighet som en bra Grappa i den rejält långa eftersmaken. Beska som av kaffe, choklad och mandel efterhand. Ett mycket eget och spännande vin som passar mig perfekt (97p).

2007 gdp.jpg


Möjligen börjar jag för första gången känna en tendens till utveckling som gör att doften blir mer intressant än smaken. Inte så att det är bråttom men från nu tror jag att utvecklingen stagnerat och så småningom kommer att vika neråt. Skulle gissa att inom 3-5år bör man nog ha druckit upp det här om man vill ha frukt och syra i balans. Därefter tror jag att det finns en risk till att smaken blir lite obalanserad och avig men hoppas givetvis jag har fel.

2007 Domaine de la Janasse, Châteauneuf-du-Pape ”Vieilles Vignes” har en ganska klar och vackert rubinröd färg. Doften är först primär med röda bär och allmän fruktighet. Syltade toner med inslag av torkad frukt som aprikoser. Aningen örtighet efterhand med milda toner av rosmarin och timjan. Elegant och förförisk doft men väldigt ren och yppig fruktighet på samma gång. Som att dofta på en fruktlikör en varm sommardag – fantastiskt läckert.

Smaken är ren och kraftfull med härlig viskositet och en direkt fin samt lång eftersmak med sälta och provencalska kryddor. Massor av timjan, lagerblad och lite rökiga smaker - som en köttgryta på långkok. Samtidigt likörlik frukt som av mosade jordgubbar och hallon. Galet gott och därefter en växande eftersmak av fikonmarmelad, choklad och kirsch. Mot slutet en ökande påtaglighet av alkoholvärme som gör att temperaturen i glaset bör hållas sval. Finlemmat och superkoncentrerat på en och samma gång (99p+).

2007 janasse vv.jpg


Köpt på plats sommaren 2009 och den resan glömmer jag aldrig. Att resa runt i Châteauneuf-du-Pape och prova så mycket vin från årgång 2007 är nog det roligaste jag gjort. Skulle vilja påstå att allt som provades och dracks var fantastiskt gott och lovande. Allt har inte levt upp till förväntningarna men Janasse tillhör dem som i min smak levererat hela vägen – topp fem på listan över distriktets producenter men om det bara gällde 2007 så skulle jag nästan påstå att man är numero uno.

Troligen en vattendelare men önskar att alla fick prova från en korrekt flaska och inte från allt plånk som tyvärr finns tillgängligt på andrahandsmarknaden. Om det är ett enda råd jag skulle ge någon kring vinerna från Châteauneuf-du-Pape så är det att köpa från en pålitlig källa. Jag har själv upplevt hur olika det kan te sig. Har köpt vin direkt från producent, från Systembolaget och från andra källor utanför Sverige med helt olika resultat. Trist.
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
...
Visa bifogad bild 21927
2012 Château La Croix Pomerol

Yngre, renare och fruktigare än Camensac. Känns välgjort. Ungt men urgott. Allt finns på plats känns det som. Detta vill man ju smaka även med lite mer mognad.
Merlot dominerar men CF gör som vanligt ett tydligt avtryck. Smaskens!

Två mycket trevliga viner som ska göra jobbet till en bit oxfile.

Har du koll på producenten eller var det en chansning?

Bjöd på 2017 blint och en deltagare skulle gå hem (1 km men ändå...) om vinet inte var en (bättre?) loire. I nästa flight fick jag en bättre loire blint och då lutade jag åt Pomerol...:rolleyes: CF verkar alltså göra avtryck hos La Croix.

För övrigt tyckte jag 2017 var förvånansvärt tillgänglig redan nu (2020) så 2012 låter smaskens. Mer Pomerol åt folket!

Aj då, Wine-searcher (pro) gav noll, det var ju synd. Halvmogen brukspomerol är alltid intressant. Och kommer de förpackade sådär tjusigt arkaiskt blir man än mer sugen. Tack för noten.

Av precis samma anledning köpte jag 2017 på chans, etikettsdrickare som jag är. På köpet får man även lite kristet inflytande...:ängel: Kanske svårt att hitta äldre årgångar eftersom det knappast är ett investeringsvin där England har köpt upp halva produktionen. Prova någon yngre istället och rapportera gärna.:)
 
Last edited:

Håkan

Medlem
2007orna fortsätter att leverera:
Troligen en vattendelare men önskar att alla fick prova från en korrekt flaska och inte från allt plånk som tyvärr finns tillgängligt på andrahandsmarknaden. Om det är ett enda råd jag skulle ge någon kring vinerna från Châteauneuf-du-Pape så är det att köpa från en pålitlig källa. Jag har själv upplevt hur olika det kan te sig. Har köpt vin direkt från producent, från Systembolaget och från andra källor utanför Sverige med helt olika resultat. Trist.
Jag minns Pegau 2001 från Svenska importören. De flaskorna var inte något roliga alls. Provade mot en av flaskorna som kom direkt från Pegaus källare. Det var två helt olika vin.
 
Toppen