Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Soignerad

Medlem
Har fått för mig att det är rätt så sällsynt med just petroleum i viner från Australien. Det är väl något flera ser som en defekt?
Den referenslitteratur jag har i mitt bibliotek om Clare Valley Riesling listar petroleum specifikt som en typisk markör. Hur det är i resten av Australien vet jag inte.

Edit: flaskan har förresten kollapsat redan efter 30 min, trots att jag ställde in den i kylen. Rumstemp dödar detta vin totalt.
 
IMG_7157.jpeg

1984 Moulin Touchais
Blev sugen efter att ha läst lite på forum om det här vinet. Varför inte liksom.

En kass årgång emot sig men tusan vad det här levererar. Jag tror utan tvivel att det här kommer bli topp 3 vita i år. En ypperlig mognad med en finjusterad syra som möter upp det söta. Russin, svart te, hasselnötter, mango. Lång eftersmak.

Så det blir helt enkelt till att köpa mer ”MT”.
 

Swedish

Medlem
Kamakura-magi, lyx-garderober och kork-depression

Det finns kvällar då stjärnorna står rätt i Kamakura, och kvällar då de snubblar på mållinjen. I afton hade vi en sådan där härlig, frustrerande och alldeles underbar blandning av båda delarna.

Vi drog till Mi Casa – en spansk oas i Kamakura. Tredje besöket och allt var (som vanligt) underbart. Med oss hade vi två röda spanjorer som representerar allt det vi älskar (och ibland stör oss på) med den iberiska halvön.
Visa bifogad bild 36067

Från vaggan till garderoben​

Först ut: 2019 Bodegas Vilano Terra Incognita. Jag hade egentligen tänkt glömma bort den här i källaren i tio år till, men när en importör på besök törstar efter referenser är det bara att plocka fram korkskruven. Tre timmar i karaff? Gjorde absolut ingenting. Det här är så primärt och ungdomligt att det nästan biter tillbaka. 89 poäng idag, men potentialen finns där – om man har tålamodet hos en zen-munk. Minst!

Vi dök naturligtvis också ned i lyx-träsket med en flaska 2003 Luis Cañas Hiru 3 Racimos. Allt med detta vin skriker "de luxe": boxen, flaskan, prislappen. Men innehållet? Det är som en ultra-polerad yta utan avsändare. Balanserat och bra, absolut, men var är själen? Var är jordmånen? Det känns som om vinet har låst in sig i en lyxig garderob och vägrar komma ut. Kanske ses vi om 20 år igen? Tills dess gömmer jag min sista flaska djupt inne i hörnet.
Med tanke på deras 2005, är detta underpresterande...

Visa bifogad bild 36066

Sötsaks-inferno (och en personlig tragedi)​

Väl hemma var planen enkel: sött, gott och film. Men ödet ville annorlunda.
  • 1986 Egon Müller/Le Gallais Wiltinger Braune Kupp Riesling Kabinett: Jag säger det bara rakt ut på klingande franska: Kukigt korkskadat.
  • Det finns inget mer deprimerande än att se en Mosel-legend förvandlas till en våt pappkartong indränkt i förtvivlan. Varför envisas folk fortfarande med naturkork på dessa sköra skönheter? Det blev inga hyllningskörer, bara 🤢. Vask. Plask.
  • 1997 Moselland Piesporter Michelsberg: Ett vin så totalt ointressant att jag inte ens orkade ge det ett betyg. Det bara... existerade. En axelryckning i flytande form.
  • 2010 Château Climens: Här hade jag förväntat mig stordåd. Det är en 1er Cru, en fantastisk årgång, men just nu? Bara en Padawan. Det saknas det där som gör Sauternes till magi. Kanske blir det ett 100-poängsvin år 2060, men vid det laget är jag både glömd och begraven. Godkänt, men långt ifrån den piedestal jag byggt upp i mitt huvud.
  • 1972 Château Sigalas Rabaud: Vi avslutade med en kuriositet. En flaska där årgången raderats från etiketten av tidens tand. Hittade 1972 under folien. Syns bara knappt efter dragning. 1972 var ett veritabelt skitår i Bordeaux, det vet vi alla, och korken var så krympt att den knappt höll ihop. Men ett brunt Sauternes-vin från även en usel årgång, lever väldigt länge samt levererar njutning.. Detta var dock onödigt syrligt (kanske på gränsen till omogna druvor?) och utan märkbar komplexitet. Kan dock de det som en ärlig insats från ett svårt år. Jag kommer aldrig köpa det igen, men det var ett värdigt slut på en brokig kväll.
Någonstans FINNS en vits i att nämna en viktig sorts fakta:

Ingen har, hitintills, skrivit en smaknot på 1972 Château d'Yquem på Cellartracker. Säger en hel del om årgången 😳

Vin är sällan perfektion, men det är alltid historia. Även när den stinker möglig kartong.
Vi håller glasen högt och håller tummarna för nästa Egon Müller.

Korken till 1972. Bästa bilden, utan ficklampa...
Visa bifogad bild 36065

Låter korken torka för en förhoppningsvis bättre bild...
Det kan vara för att Yquem inte producerades 1972
 

stevie22002

Medlem
Visa bifogad bild 36070
1984 Moulin Touchais
Blev sugen efter att ha läst lite på forum om det här vinet. Varför inte liksom.

En kass årgång emot sig men tusan vad det här levererar. Jag tror utan tvivel att det här kommer bli topp 3 vita i år. En ypperlig mognad med en finjusterad syra som möter upp det söta. Russin, svart te, hasselnötter, mango. Lång eftersmak.

Så det blir helt enkelt till att köpa mer ”MT”.
Vad kul!!! Har en liggandes!! (Orwell edition)

Ser fram emot att öppna den, men jag kommer nog att vänta många år :)
 

Patrik Sellin

fd Innertällmo Bryggeri
Lite ombesiktning:
Arbois.jpg

Då:
"95612 Vin Jaune Arbois Série Limitée Domaine Maire 2018 699 kr 120 flaskor
N: Aprikos, jäst, pomerans, melon, hyacint och gummi.
M: Honung, jäst, aprikos, melon, pomerans och syren. Oxiderat och tungt med fet snygg frukt och bra syra. Lite som en Fino på steroider. 92-94p"
Ganska spot on, det kommer även toner av mandelmassa, grädde och mjölkchoklad när vinet får stå en stund i glaset. Ännu bättre när det får lite luft än direkt från flaska. Lite som det bästa av Fino och mogen Bourgogne. Minst 94p!
 

LeChat

Medlem
IMG_7809.jpeg

2015 Domaine Jamet Côte-Rôtie

Inbjudande doft som verkligen känns 2015. Maffig och koncentrerad!
I munnen ger den ett behagligt grepp med finkorniga tanniner. Den är fortfarande ganska ung men visar redan att den är en syrah som har kvaliteter som i poäng skulle hamna runt 95+.
Hög intensitet med komplex animalisk och rökig karaktär med bl.a. mörk frukt, peppar, lakrits och järn. Avslutet är långt, och sammantaget så känns vinet lite som en fullträff. Men här finns potential för högre betyg i framtiden. Så kul att äga några flaskor.
 
Last edited:

Per Stade

Lege artis
Provade några av nyheterna i januari och bland annat Chablis Domaine Pattes Loup 2022.
Det var nog 10 år sedan jag drack något vin från Pattes Loup så självklart var jag lite nyfiken.


IMG_2521.jpeg


Men varför inte jämföra med en annan Chablis som jag köpt från Philipson Wine?
En för mig tidigare okänd producent men priset just då var nästan oslagbart.
Chablis 1er Cru Butteaux Dampt Frères för 280:- var ett fynd!
Komplext välbalanserat vin och underbart fylligt.
I jämförelsen blev vargtassarna tunna och snipiga.
Lite märkligt eftersom Pattes Loup legat på gamla fat, vilket inte jag kunde känna.
Möjligen en liten rökighet i doften men vanligtvis brukar faten ge mer kropp.
Vi köpte hem ett par lådor till av Dampt Frères.

IMG_2520.jpeg


Det här vinet är så robust och fylligt att det står upp mot ganska starkt kryddad mat.
Inte riktigt vad man tänker om en Chablis där syran lätt krockar med hettan.
 
Last edited:

KimHartman

Medlem
IMG_0058.jpeg


2013 Giuseppe Rinaldi Barolo Brunate
Double decanted 6 h prior to tasting. Black cherries, celery, earth, leather, spice, a whiff of smoked meat. Dark and intense, but quite elegantly framed, with a second wave of dark fruit on the long finish. Tannins are present but manageable. Based on this sample, this could need another year or two, to come together, but it is fully enjoyable now.
93 p
 

Callxx

Medlem
Petroleumaromen orsakas av en varm och solig växtsäsong och är nog tvärtom mer associerad med Australien

Visa bifogad bild 36080
Såklart, jag förvillade nog ihop tankarna från några artiklar från AWRI om resonemanget när mycket (petroleum) blir, för, mycket samt att deras förkärlek till skruvkapsyler inte hjälper saken.
 

Attachments

  • Sept-Oct-2012-AWRI-Report.pdf
    {memory} MB · Visningar: 19
  • Technical_Review_Issue_233_Hixson-1.pdf
    255,1 KB · Visningar: 16

buteljen

Medlem
Såklart, jag förvillade nog ihop tankarna från några artiklar från AWRI om resonemanget när mycket (petroleum) blir, för, mycket samt att deras förkärlek till skruvkapsyler inte hjälper saken.
Letade fram mina gamla notes om TDN ⛽️
TDN - petrol notes
The precursors that produces that petrol-like note are found in the skin and pulp. More in the skin, so if you happen to do skin contact you can get a little bit more. Direct sunlight hitting the skins of the grape encourages more of that precursor to develop, which means you can get more of those notes. Also water stress, like drought conditions, can encourage more of those notes developing.

In an area like Australia we know drought conditions can hit Australia. We also know it gets a lot of sunlight intensity because of its lower latitude. Australias wine regions are close to the equator, like 34- 35 degree latitude south. When we get up to Germany we're in like 50 degree latitude north. So there is way more light intensity in Australia versus Germany. However you can still get some petrol note in Alsace and Germany. They do things to encourage ripeness - leaf stripping, leaf pulling - in order to get more sun exposure on the clusters. Those precious drops of sunlight help with ripeness, but it also can introduce petrol notes.

Wines with higher acidity and lower pH (like many of our Rieslings) tend to show more of this compound. They've also found that if you seal your Riesling in screw cap, like they do quite a bit in Australia and New Zealand, that tends to have a little bit more of this compound. Cork can scalp some of the petrol notes and reduce it.

But here's the fun part with TDN. A lot of people associate that petrol note with German Rieslings, much more than they do with Australia. Particularly with old aged German Rieslings. Well, that petrol/TDN note likes to bind itself to sugars and so it can stay dormant in the wine. So a young German Riesling might not have it, but as the wine ages it becomes unbound. Oxidation helps this, (a little oxygen coming through the cork) and then, as other fruit flavours are fading, that petrol note jumps out like “here's my time to shine, here's my time to sing”. That’s why you can get a case where you could have a young Australian Riesling that will have the TDN because the intense UV is hitting that grape there and also the screw cap and then an old German Riesling also having a petrol note - but basically it is two different ways it came about
 

Soignerad

Medlem
Fyller på med mina egna gamla anteckningar om TDN eftersom det verkar finnas intresse även om detta säkert reden är välkänt av de flesta här:
Markörer: Petroleum, fotogen, gummi, cykelslang. Inte en defekt utan tvärtom något som många värdesätter i mogen riesling.

📌 Vad det beror på:
  • Kommer från ämnet TDN (1,1,6-trimethyl-1,2-dihydronaphthalen) som bildas när druvans karotenoider (naturliga färgpigment) bryts ner under lagring.
  • Ju äldre vinet blir desto mer kan TDN framträda.
  • Solig exponering av druvorna, stressade rankor och varma växtsäsonger tenderar uppa nivån.
  • Flasklagring gör också att tonen blir mer tydlig.
📌 Var man hittar det mest:
  • Mosel, Rheingau och Pfalz.
  • Ofta tydligare i torra och halvtorra stilar än i helt söta.
  • Nya världen (Australien, särskilt Clare och Eden Valley) är också kända för sina distinkta "petrol-rieslings".

📌 Hur man uppfattar det:
  • Vissa älskar det och tycker att det ger komplexitet och ett ”fingeravtryck” av mogen riesling.
  • Andra tycker det luktar obehagligt av cykelaffär och gummislag och uppfattar det störande.
  • Balans avgör: bäst när petroleumtonen kompletteras av citrus, äpple, mineralitet och frisk syra.
Info om skruvkork var nyhet för mig! 🥳
 

Martin F

Medlem
Det är intressant. Tysk riesling är förmodligen den enskilda vinstil jämte champagne jag dricker absolut mest av. Trots det funderar jag aldrig inom termer av "petroleum" och det är för mig ingenting jag alls associerar med riesling. Jag är förmodligen helt okänslig för just det ämnet som ger den aromen.
 

Callxx

Medlem
Som en uppladdning inför veckans dubbla barnkalas så behövde jag paniköppna något nytt och spännande.

Tenuta delle Terre Nere, Etna Rosso Calderara Sottana -23

N: Elegant doft med framträdande röda bär, torkade rosor och lite svag rökighet.
M: Medelfylligt med väldigt fin syra och längd, helt i min smak. Extremt lätt sälta/aska som passar helt sjukt bra till lite Comté Vieux.

20260224_212929.jpg
 

MartinBz

Medlem
Den senaste veckans två italienare. Väldigt olika på nästan alla sätt, fast väldigt italienska båda två.
IMG_2068.jpeg

Giuseppe Rinaldi Langhe Nebbiolo 2020
Härligt floral doft, som hade tydliga drag av hallon och jordgubbar. Inslag av lakrits, lite tjära och massor av parfym (i ordets bästa bemärkelse). Tröttnar aldrig på doften. Lätt till utseendet, väldigt transparent i glaset. Smaken var långt och mjuk, med tydlig syra och rätt så snälla tanniner, för att vara nebbiolo. Bra balans mellan sval frukt, syra och strävhet. G. Rinaldi var den producenten som för ca 15 år sedan gav mig min första stora oväntade vinupplevelse, när jag drack just det här vinet (minns ej årgången) ovetandes om hur gott och förtrollande det kan vara med nebbiolo, och än idag är det här vinet ett av mina favoriter som jag med jämna mellanrum återvänder till. Jag har hittills aldrig blivit besviken.
IMG_2077.jpeg


Nittardi Chianti Classico Casanuova di Nittardi Vigna Doghessa 2022

Ännu en trotjänare, fast på ett helt annat sätt. Det här är så typiskt för sitt ursprung i Chianti, med dofter av körsbär och lite plommon, blandat med örter och pinje, och ett inslag av pepparmynta (?). Smaken överraskar inte heller, dammiga tanniner och härlig sangiovesefrukt. Utmärkt matvin och ett vin jag gladeligen skulle återvända till, men av helt andra anledningar än Rinaldi.
 

jrick

Medlem
@MartinBz Tack för att du delar med dig av erfarenheterna. Giuseppe Rinaldis Langhe Nebbiolo har jag druckit några 2014 och 2015 av och aldrig blivit besviken, men redan då var de ganske pricey för en LN (35-40 EUR). Nu kostar de ju dubbelt och jag har inte köpt på länge. Däremot är de ju så dyra nu så att man faktiskt kan få tag på dem... Är det värt det dock? Vad tycker du, jämfört med vad man kan få i form av Barolo/Barbaresco/Gattinara osv för samma pengar.
 

MartinBz

Medlem
@MartinBz Tack för att du delar med dig av erfarenheterna. Giuseppe Rinaldis Langhe Nebbiolo har jag druckit några 2014 och 2015 av och aldrig blivit besviken, men redan då var de ganske pricey för en LN (35-40 EUR). Nu kostar de ju dubbelt och jag har inte köpt på länge. Däremot är de ju så dyra nu så att man faktiskt kan få tag på dem... Är det värt det dock? Vad tycker du, jämfört med vad man kan få i form av Barolo/Barbaresco/Gattinara osv för samma pengar.
Tack själv. Det är en jättebra fråga. Först vill jag säga att Giuseppe Rinaldis LN har en särskild plats i mitt hjärta och därför är jag beredd att betala 60 ibland 70+ Euro för en flaska Langhe Nebbiolo, som brukar vara mycket billigare från andra producenter. Det handlar ju inte om någon objektiv prisvärdhet, utan som jag skriver ovan en nostalgi som ger mig en upplevelse jag har svårt att hitta i andra viner. Det ska också sägas att det är ett jättebra vin, som vid de flesta tillfällen smäller Barolos och Barbarescos på fingrarna. Det är ju inte samma tyngd och kraft i det här vinet, så jämförelsen haltar lite. Men det finns en lätthet och tillgänglighet i det här vinet som sällan finns i de mer prestigefyllda Barolo/Barbaresco, som gör att jag vet att jag kan dricka det ungt utan att det är barnarov. Om jag hade en Barolo 2021 för 800kr så skulle jag inte öppna den ännu, men jag har redan druckit ett par flaskor av Rinaldis LN från -21, och de var helt klart drickfärdiga i min bok.

Vet inte om det är svar på din fråga, men det var de tankar som dök upp i mitt huvud.

TL;DR Ja, jag tycker att det är värt att köpa det.
 
Toppen