Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

chambertin

Medlem
Några flaskor som passerat under de senaste veckorna.
photo7.JPG


Börjar med 2006, Riesling Goldloch, Schlossgut Diel. Dracks över några dagar och var till en början lite anonym men tog sig mycket bra under dag två och tre. Väldigt typiska Riesling-toner men utan petroleum, mer åt citrus och krita och en del krusbär. Distinkt fin ung syra i smaken men lite förvånande inga direkta mognadstoner eller tydlig autolys trots knappt 6 år på jästen före degorgering (Dec-12 har jag för mig). Bra längd och ett mycket fint exempel på att det går att göra bra mousserande vin på Riesling.

Några Priorat har det blivit också och förutom 2003 Amadis, Rotllan Torra och 2007 Priorat Morayama, Celler del Pont på bilden så har jag också druckit 2006 Salmos, Miguel Torres. Av dessa tre så var Amadis en besvikelse då den var lite trött, ngt för fatat och lite högt med volatila toner. Desto bättre var Morayama med typisk licorella/kakao-ton och komplex fin doft och fyllig lång smak med stadiga och bra tanniner. Aningen vass och fatig den första dagen men med lite luft så var den klart mer harmonisk. Ingen brådska men i ett trevligt drickfönster nu. Salmos var dock allra bäst i min gom och bjöd på mycket tydliga Priorat-toner som jag gillar mycket (kakao, jord, läder, grus). Härlig harmoni i smaken också med lite mer livliga syror än de andra och mer mjuk i tanninerna. Bra längd och avslut. Bra att dricka nu och 2-3 år framöver.

2004 Barolo Prapò, Schiavenza var min sista flaska och jag kunde konstatera att jag inte borde ha rört de andra två så tidigt som jag gjorde. Även denna var väldigt trögstartad i doften och gav ifrån sig rosor, rost och lite tjära de första 2 timmarna. Med mer luft så utvecklades den fenomenalt och både jag och frugan satt med vårt sista glas och ville bara att det inte skulle ta slut. Kryddor, ljusa skogsbär, mer rosor och ngt som nästan drog åt fläder dansade runt i glaset. I munnen kunde man inte ta miste på att det var högoktanig Nebbiolo i glaset. Distinkta och sandiga tanniner med begynnande mognad, markerad fruktsyra och vädligt fint avslut och längd. Resultatet av den här flaskan blev en lite större beställning av blandade Barolo från Schiavenza (2006, 2008 och 2010) från Carlo Merolli. :)

2006 Ornellaia,Tenuta dell’ Ornellaia var som tur var inte min sista flaska. Har druckit 1 förut för ca 3 år sedan och den var då väldigt knuten och svårtillgänglig. Nu däremot så börjar det hända lite mer med vinet och doften är mycket mer generös direkt efter 30min i karaff. Frukten är mörk och tät med viss värme, mycket ceder och sandelträ. Enormt fin koncentration i munnen och lager på lager av smaker och en eftersmak som sitter i väldigt länge. Ett av de bättre vinarena i år för mig.

2012 Galpin Peak Pinot Noir, Bouchard Finlayson. Har haft flera trevliga möten med Bouchard Finlaysons viner (Chardonnay och Pinot Noir då främst) och det verkar som om dom har fått till ett bra hantverk med sin Pinot Noir. Här börjar dock vinet inte så bra direkt efter öppnandet med lite lätt unken svavlighet (jag är extra känslig för det får jag väl tillägga) ganska mycket nya fat som ligger i vägen för Pinot-frukten. Efter några timmar så har svavlet lyckligtvis vädrat bort och man börjar skönja ganska fin och mittemellan varm och sval Pinot-frukt (hallon, smultron, lingon). Dag två är bärigheten och faten i mycket bättre balans och intrycket är positivt om än ngt enkelt. I munnen är det ungt och med en behaglig stramhet från syrorna och tanninerna som känns harmoniskt och gör att man slipper syltigheten som en del PN har från varma områden. Kandidat för några års lagring i min bok.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Jag skulle nog uttryckt mig lite bättre och sagt att jag "inbillar mig p g a ursprunget". ;)

Det är aldrig fel att repetera och Hawke's Bay är ju definitivt ett område som är värt att nämnas i fler sammanhang. Jag ska se till att prova lite Cab och Merlot därifrån när jag kommer tillbaka från semestern i oktober!
Precis :)
Det är ju (kanske) bara i Swe som NZ-viner är så tungt kriminellt belastade med PN och Chard/Sb. Överallt annars jag känner till, så finns en viss fäbless för dessa druvor, men en omfattande annorsdrivig produktion som inte är att leka med :)
Även om Systembolaget nu skulle råka vara bäst på jorden att leverera spännande NZ-viner (oxå), så vill jag nog påstå att det kanske finns vinshoppar runtom på denna planeten som lixom hunnit liiiite längre med att erbjuda ett mer fullständigt och mer representativt utbud...
Kanske.
Kanske bara min åsikt.
För, kanske under 50 viner per år återspeglar mycket väl det påvra utfallet av NZ-produktion per år.
Typ...

Eller?
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Nu får @Mats ursäkta, men jag avnjuter just nu de sista dropparna av det glorioso Gult Vin som vi öppnade i våras liksom den makalösa 20-åriga Oloroso som vi öppnade samtidigt.

Och detta efter en afton med två bittra gamla surgubbeläkare och en surbitter gammal läkar-wannabe.

Vi åt:
Kronärtskocka med aioli.
Renytterlår med grönsaker, typ potatis.
Vaniljglass med hemkokt hallonsylt.

Vi drack:
Diverse jästa druvjuicer samt en del brända fruktsafter. Slibovice på päron, marc och tüsk weinbrand satt fint.

image.jpg


Som ursäkt säger jag att det var en sen fredag och vi hann helt enkelt inte med fler flaskor.
Bästa röda: ohotat Fontalloro.
Mest underlevererande vin: 2007 Bouscassé.
Bästa vin alla kategorier: 2003 Chateau Suduiraut. Djäfwlar vad gott det var! Fortfarande en mognande barnrumpa, men ... Njutbar. Flera flaskor kvar. Underbar njutning. Att lifwet kan vara så vackert!

Fyrakronorsfrågan: vad är den runda grejjen som inte är en vinflaska?
 
Last edited:

Magnus L

urydhtfilgukj
Nu får @Mats ursäkta, men jag avnjuter just nu de sista dropparna av det glorioso Gult Vin som vi öppnade i våras liksom den makalösa 20-åriga Oloroso som vi öppnade samtidigt.

Och detta efter en afton med två bittra gamla surgubbeläkare och en surbitter gammal läkar-wannabe.

Vi åt:
Kronärtskocka med aioli.
Renytterlår med grönsaker, typ potatis.
Vaniljglass med hemkokt hallonsylt.

Vi drack:
Diverse jästa druvjuicer samt en del brända fruktsafter. Slibovice på päron, marc och tüsk weinbrand satt fint.

Visa bifogad bild 2178

Som ursäkt säger jag att det var en sen fredag och vi hann helt enkelt inte med fler flaskor.
Bästa röda: ohotat Fontalloro.
Mest underlevererande vin: 2007 Bouscassé.
Bästa vin alla kategorier: 2003 Chateau Suduiraut. Djäfwlar vad gott det var! Fortfarande en mognande barnrumpa, men ... Njutbar. Flera flaskor kvar. Underbar njutning. Att lifwet kan vara så vackert!

Fyrakronorsfrågan: vad är den runda grejjen som inte är en vinflaska?
Ser ut som nått som kan sitta på en vinkelslip? :)
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Cahorsen "Un Jour" var helt ok men levererade i förstonde ett brett (ej Brettanomyces) och lättdrucket vin. Gott, men... Utan stjärnor. Föredrar deras variant med mer färgglad etikett som heter typ "Un Jour Sur Terre".

Pubisring var ingen alldeles dum gissning, men inte heller riktigt rätt.

Rätt så OT, men...
Skall skicka den som present till Alexis som tog hand om oss i en av Bordeaux' (vinrelaterat!) kendoklubbar. Det är en sk "tsuba dome" som håller shinaiens (bambusvärdets) tsuba (parerskydd) på plats. Lite extra lyxig med lackade sländor på.
 
Last edited:

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Oj!
Noterar att jag i oredan och villan råkade ta alla tomflskor på plats. Amontilldon drack vi ju inte igår. Den kom fram som exempelflaska...
Så vi drack ändå mindre än vad bilden visar!
 

Magnus L

urydhtfilgukj
Gled in på en Rosé-Champagneprovning igår och fick prova blanbd annat NV Gosset Champagne Grand Rosé Brut som var riktigt bra. Fantastiskt trevlig doft full av mineral, jäst, bröd, popcorn och rostade chardonnay toner. Om det var toppen så var NV Moët & Chandon Champagne Brut Imperial Rosé bottennappet. Riktigt usel. Doftade som en sauvignon blanc. Fläder, parfym, svartavinbärsblad och godis. Smaken var i mitt tycke bara spretig med en hög, men avhängd syra. Då stog sig till och med NV Alexandre Bonnet Champagne Perle Rosée Brut bättre!
 
Last edited:

mnor

Medlem
Det är en sk "tsuba dome" som håller shinaiens (bambusvärdets) tsuba (parerskydd) på plats. Lite extra lyxig med lackade sländor på.
Inser att jag hade helt fel! Jag var helt övertygad att det var en sådan "grej" som man använde på syslöjden när man gjorde garnbollar i 4:e klass! Jag satt mest och funderade över om ni satt och tillverkade garnbollar under kvällen eller ej. ;)
 

Mats

Gone todash....
Oj!
Noterar att jag i oredan och villan råkade ta alla tomflskor på plats. Amontilldon drack vi ju inte igår. Den kom fram som exempelflaska...
Så vi drack ändå mindre än vad bilden visar!
Nej det gjorde vi inte för det österrikiska septembervinet är ju inte med på bilden så det jämnar ut sig.
 

Mattias Schyberg

Administratör
image.jpg


Fick Morbergs ökända cab från Chile blint av min hustru igår. 2013 Morbergs Collection Cabernet Sauvignon närmare bestämt för den som kommer vilja springa in på SB direkt efter ni läst mitt omdöme. ;)

Grön kokt sparris, kryddpeppar och läskig svartavinbärssaft med rökiga och brända inslag summerar karaktären bra. Tunn smak med bra syra och aningen stjälkig tanninstruktur. 77p

Gissade faktiskt på Morbergs vin, detta då det var ett uppenbart plonk, samt urtypisk cab från Chile. Dessutom har frugan en ful ovana att testa mitt omdöme med kändisviner och Morberg har jag ännu inte fått erfara vilket gjorde det klart lättare. Skönt att slippa hylla eländet, det är verkligen lika dåligt som man brukar höra. :)

För att väga upp detta elände så blev det åka av med lite bombastisk Malbec från Argentina som levererade rejält bra.

2010 Trapiche Terroir Series Malbec Finca Ambrosia
Ett stort och kraftigt vin med de flesta reglage på max, men inte utan att tappa balans eller finess. Lite som att kombinera Bordeaux, norra Rhône och Amarone.

Mycket frukt som drar åt mörka plommon och björnbär med aningen inslag av torkad frukt. Rejäla franska ekfat dominerar innan vinet fått lufta en del och bidrar med eneträ, tjära, blyertspenna, kafferost och mörk choklad. Efter en stund i glaset hittar jag angenäma toner av vitpeppar och kött. Rustikt med viss komplexitet, men påtagligt ungt och oförlöst.

I munnen känns det stort och bombastiskt med en hel del hetta, men även frisk och hög syra med riktigt bra struktur och aningen söta tanniner. Mycket intensivt med bra längd.

Svinbra vin, speciellt med tanke på det låga priset. Inget för den som inte gillar röda kraftpaket, men detta är allt annat än överdrivet. Borde tjäna på en hel del lagring även om det funkar bra nu också. 91p
 

Magnus L

urydhtfilgukj
Visa bifogad bild 2179

Fick Morbergs ökända cab från Chile blint av min hustru igår. 2013 Morbergs Collection Cabernet Sauvignon närmare bestämt för den som kommer vilja springa in på SB direkt efter ni läst mitt omdöme. ;)

Grön kokt sparris, kryddpeppar och läskig svartavinbärssaft med rökiga och brända inslag summerar karaktären bra. Tunn smak med bra syra och aningen stjälkig tanninstruktur. 77p

Gissade faktiskt på Morbergs vin, detta då det var ett uppenbart plonk, samt urtypisk cab från Chile. Dessutom har frugan en ful ovana att testa mitt omdöme med kändisviner och Morberg har jag ännu inte fått erfara vilket gjorde det klart lättare. Skönt att slippa hylla eländet, det är verkligen lika dåligt som man brukar höra. :)

För att väga upp detta elände så blev det åka av med lite bombastisk Malbec från Argentina som levererade rejält bra.

2010 Trapiche Terroir Series Malbec Finca Ambrosia
Ett stort och kraftigt vin med de flesta reglage på max, men inte utan att tappa balans eller finess. Lite som att kombinera Bordeaux, norra Rhône och Amarone.

Mycket frukt som drar åt mörka plommon och björnbär med aningen inslag av torkad frukt. Rejäla franska ekfat dominerar innan vinet fått lufta en del och bidrar med eneträ, tjära, blyertspenna, kafferost och mörk choklad. Efter en stund i glaset hittar jag angenäma toner av vitpeppar och kött. Rustikt med viss komplexitet, men påtagligt ungt och oförlöst.

I munnen känns det stort och bombastiskt med en hel del hetta, men även frisk och hög syra med riktigt bra struktur och aningen söta tanniner. Mycket intensivt med bra längd.

Svinbra vin, speciellt med tanke på det låga priset. Inget för den som inte gillar röda kraftpaket, men detta är allt annat än överdrivet. Borde tjäna på en hel del lagring även om det funkar bra nu också. 91p

Kul viner! :)
 

jocke

Medlem
Blev en Veuve Cliquot 1979 igår. Guldaktig med mkt bubblor i början men som snabbt avtar och blir små små bubblor. Doften är sött, katrinplommon, källare, lakrits. När champagnen blir lite varmare så kommer en fet, nöttig doft. Smaken är otroligt fet, fruktig och sött. Jag uppskattar denna champagne mer mot det varma hållet än kall. Då kommer de riktiga dofterna och smakerna fram. Min fru uppskattade inte denna flaska. Hon smakade, sa typ blä och somnade på soffan medan jag drack upp hela flaskan till Transformers 2 som gick på tv igår. Nu vet jag iallafall vem jag INTE ska dricka den andra och sista flaskanVeuve Cliquot 1979 med :)
VC -79.jpg
 

Bearman

a´lea iacta est iterum
Wynns Coonawarra Estate Cabernet Sauvignon 2008

Gott vin som ger mycket för pengarna. Intensiv doft av svarta vinbär, vanilj, lätt ekad, örter ceder, kaffe och körsbär. Smaken är fyllig, balanserad och fortfarande lite stram, men utvecklas i glaset då den efter en stund blir mer fruktig med lite skön sötma. Utmärkt köttvin, vi åt Biff Rydberg. Betyg: ett jättegott vardagsvin 87-88p
 

gece

Man vänjer sig.
Har blivit en massa Cabernet Sauvignon de senaste dagarna. I torsdags var det provning på Passagen, ett vin som stod ut lite extra var 2003 Wynns John Riddoch Cabernet Sauvignon. Gott som tusan med rikliga mängder körsbär och lite blandad torr frukt (persikor?), en viss örtighet (oregano, mynta) samt bra syra och ganska mjuka tanniner. Hade inte placerat detta som en cabbe blint, och det kändes klart äldre än 11 år, hade jag några flaskor hade jag nog poppat en rätt snart för att se om det bara var vår flaska som var snabbmognad, annars är det nog dags att dricka upp relativt snart.

Till fredagsmyset (älgfilé sous vide med matkorn, torkad squash och puylinser kokta med förra årets trattkantareller) blev det en flarra 2009 Concha y Toro Cabernet Sauvignon Don Melchor som kanske inte dröp av personlighet, men hade väldigt fin struktur med bra syra och ganska hårdhänta tanniner, ren och fin frukt (hallon och svarta vinbär, odiskutabel cabbe här!) och lite cederträ. Borde definitivt inte ha rörts på ett par år än, men var förvånansvärt välbalanserat för att vara så ungt.
 
Last edited:
Toppen