This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
Visst. Det enda man egentligen vet är att produkten får en kortare hållbarhetstid, det man däremot insinuerar är att "konserveringsmedel" i alla dess former på något sätt är dåligt samtidigt som man helt duckar från bevisbördan. Så det är väl en bra liknelse.
Jag tror det är Lapierre som har två viner som är identiska förutom mängden svavel, så om du vill göra ett test och se hur svavel påverkar smaken har du en möjlighet där. Om jag inte missminner mig har Drappier en Champagne utan svavel som relativt lätt (i form av dosage, druvor) kan ställas bredvid en väldigt lik annan Drappier. För att nämna två exempel.
Tack, ska kika på dem. Dock testat diverse låg/osvavlade viner förr och stött på både uppenbart defekta och viner av god kvalitet. Är mer nyfiken på resonemanget bakom just i det här fallet.
När jag köpte min 99 i mars för 399, så fanns det bara 2 st. Nu är det fullt av dem och nån 2002 för 449. Nyss på bolaget i Gottsunda.
Sant, men likväl hur bra som helst!
Diskuterat detta med svavel med flera vinmakare i Champagne och en mindre mängd svavel stabiliserar vinet och garanterar bibehållen kvalite till slutkund.
Tack för långt svar. Ungefär som jag tänker.Resonemanget är för mig historiskt och tvådelat.
För det första utgår det från det romantiska idealet av det naturliga som rent, bra och skönt/vackert. Skapat utan inverkan av människan, antingen av naturen själv eller av Gud. Exempelvis Kants estetik eller Rousseaus ädla vilde. Nu finns det exempel på motsatsen. Arsenik är giftigt, naturalistiska felslutet (exempelvis att naturviner är bättre för att de är naturliga) och djuphavsfiskar är knappast vackra...
För det andra är det kritiken mot industrialiseringen och människans alienering. Kapitalismen driver fram undermåliga "onaturliga" produkter. För livsmedelsindustrin innebär det exempelvis processad mat med en massa billiga tillsatser och färre dyrare råvaror. Vissa tillsatser som färgämnen är ofarliga medan andra tillsatser som härdade fetter är sämre för hälsan. WHO har ett rekommenderat dagligt intag av svavel som går att överstiga med en halvflaska (150 mg svavel/liter) vin per dag. Astmatiker kan få problem vid väldigt små mängder. Problemet är att det enda innehåll som står på en vinflaska är "innehåller svavel" så väldigt många kommer ge svavlet skulden.
Ordet tillsatser har därför en negativ klang även om socker och grädde är ganska gott när man gör en sås. Vinindustrin har också lyckats få ett undantag i kravet på innehållsförteckning vilket säkert kan spä på misstankarna om fusk eller "onaturliga" viner (tänk på boken "Chateau vadå").
Det naturliga (druvorna) ska därför förstås som något positivt och tillsatser (svavel, socker, industrijäst m.m.) som något negativt i vin. Fast även om man inte tillsätter svavel kommer vinet ha en mindre mängd svavel efter jäsningen.
Intressant är även vad det romantiska idealet gör för synen på själva handpåläggningen, dvs vinmakningen. Jag får känslan att även vinmakningen kan ses som suspekt eftersom det medför mänsklig påverkan som förvanskar/förstör druvans sanna själ (terroir).
Själv vill jag både ha tillsatser och professionell handpåläggning i såväl mat som vin.
Svaveldioxid tillsätts oftast vi flera tillfällen (pressning, jäsning och buteljering) och skyddar mot oxidation men även mot mikrober. Alltså finns det risk med att inte tillsätta svavel även om vinet ligger i vinmakarens källa. Jamie Goode skriver även att osvavlade viner inte tål temperaturer över 14 grader. Stämmer det medför det såklart en del logistiska problem.
Botrytiserade viner skulle man inte ens kunna göra utan svavel oavsett hur hårt man än väljer duvor och hur rent vineri man har.
Jag tror att definitionen av terroir innefattar traditioner, t.ex. att man gör viner oxidativa/under flor/sous voile i Jerez respektive Jura. Alltså, terroir är inte enbart växtplats utan även nånting som innefattar mänsklig intervention. Men det finns säkert de som anser annorlunda här.
Jag kan ha visst överseende med att man under- eller överskattar en champagneårgång innan de första årgångschampagnerna släppts, vilket i fallet 2008 bör ha varit under 2012. Att prova basvinerna, vin clair, är klart knepigt och kräver nog mer vana än att t.ex. prova Bordeaux en primeur. Dock bör en del bra småodlarskumpor (non-vintage) med bas 2008 ha släppts redan under 2010. Jag minns att hösten 2011 hörde jag flera odlare som sa att 2008 var topp. En "grundgissning" som man kan ta till i ett tidigt skede, innan det släppts så många årgångschampagner, är också att en champagneårgång är ungefär som vit Bourgogne i samma årgång. Där är man rätt säker på vad en årgång går för 1-2 år efter skörd. 2008 är även där en toppårgång.
På rödvin vettefan men på Cristal så är det för att skydda mot uv-strålar då de har genomskinliga flaskor.
Handlar inte så mycket bubbel generellt men med tanke på att flaskor som St Henri från Penfolds till diverse barolos (t.ex Massolino) dyker upp i silkespapper.
Även sydafrikanska viner som t.ex Mullineux (både vita och röda) dyker upp med silkespapper virade runt.
Plus att jag kanske är lite kinkig men om flaskor levereras med papper på så stör jag mig något enormt om bolaget river av pappret innan dem sätter ut dem i hyllan då jag vill ha dem "original" så att säga.
Har varit med om att t.ex min lokala butik river av pappret och tycker inte det är något problem, samtidigt som jag senare besökt Torpa i Gbg och dem har inga problem med att sälja med pappret kvar på.
De är inte genomgående dyrare, men om de är dyrare skulle jag tro att det främst är marknadsekonomi som är orsaken.
Här har vi diskuterat den frågan lite. Hoppas att vi kan fylla på med ytterligare klokskap!
