Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[buteljen]

Ferreira Garrafeira Port 1820 och 1830.
Jag har alltså provat ett 202 år gammalt vin. Känns helt tokigt att läsa vad jag just skrev.

(usla bilder men det är vad som fanns tillgängligt)

1820 Ferreira Garrafeira Port
Mörkt bärnstensfärgad.
Doften är helt makalös. Nötter, choklad, kaffe, kakao, farinsocker, sirap, kryddor, kanderad apelsin, torkade fikon, honung, rök, sot, lakrits mm. Oerhört intensiv, koncentrerad och komplex doft. Obegripligt att ett 202 år gammalt vin kan dofta så här komplext och rent.
I smaken superfin balans. Frisk underbar syra som bär upp hela paketet av lager på lager av koncentrerad frukt. Dansar omkring med fantastisk energi. Finishen är packad till bredden med alla noter som som fanns i doften och sitter kvar i flera minuter (slutade räkna efter ett tag). Är näst intill omskakad av hur bra denna pärla är.

1830 vinet var inte lika exceptionellt som 1820. Inte lika komplex i doften och lite stramare kropp utan den koncentration som 1820 hade. Men ändå ett riktigt bra exemplar det också.

Ferreira var för övrigt det hus som drog igång produktionen av icke fortifierade viner från Douro och som även skapat Barca Velha som jag hade med på en BYOB för ett tag sedan.

Det är lite oklart vad “garrafeira” exakt betydde för 200 år sedan. Båda flaskorna är dock inköpta som “Vintage Port” så definitionen är nog lite diffus. Nuförtiden så är dock definitionen:

“What is Garrafeira Port?
This is a very rare style of Port and many Port lovers have never even heard of it, and even fewer have ever tasted one.

Garrafeira Port, which today is only produced by the Niepoort family, is an elegant style of Port made from the grapes of a single harvest, like a Colheita and therefore has a vintage date on the bottle. But "Garrafeira" is its own special category and unique ageing regime.

After aging in wood for three to six years the wine is transferred to glass demijohns ("bon bons") which can vary (in the Niepoort Lodge) from seven to eleven liters apiece, and the ageing process continues in glass. This type of aging adds a unique character known as "cheiro has garrafa" (translates to: savour or essence of the bottle) which is derived from prolonged direct contact with the glass demijohns. Further aging in the demijohns, sometimes for well over 50 years helps to produce a seamless, smooth Port that is delicate, fresh and possesses great finesse.”

 

[StefanAkiko]

Ferreira Garrafeira Port 1820 och 1830.
Jag har alltså provat ett 202 år gammalt vin. Känns helt tokigt att läsa vad jag just skrev.
Visa bifogad bild 25903
(usla bilder men det är vad som fanns tillgängligt)

1820 Ferreira Garrafeira Port
Mörkt bärnstensfärgad.
Doften är helt makalös. Nötter, choklad, kaffe, kakao, farinsocker, sirap, kryddor, kanderad apelsin, torkade fikon, honung, rök, sot, lakrits mm. Oerhört intensiv, koncentrerad och komplex doft. Obegripligt att ett 202 år gammalt vin kan dofta så här komplext och rent.
I smaken superfin balans. Frisk underbar syra som bär upp hela paketet av lager på lager av koncentrerad frukt. Dansar omkring med fantastisk energi. Finishen är packad till bredden med alla noter som som fanns i doften och sitter kvar i flera minuter (slutade räkna efter ett tag). Är näst intill omskakad av hur bra denna pärla är.

1830 vinet var inte lika exceptionellt som 1820. Inte lika komplex i doften och lite stramare kropp utan den koncentration som 1820 hade. Men ändå ett riktigt bra exemplar det också.

Ferreira var för övrigt det hus som drog igång produktionen av icke fortifierade viner från Douro och som även skapat Barca Velha som jag hade med på en BYOB för ett tag sedan.

Det är lite oklart vad “garrafeira” exakt betydde för 200 år sedan. Båda flaskorna är dock inköpta som “Vintage Port” så definitionen är nog lite diffus. Nuförtiden så är dock definitionen:

Bara liiite avundsjuk
Låter som om att Garrafeira Port kan vara ändå mer likt Rivesaltes än vad Colheita är.
Eller tvärtom, att Rivesaltes skulle kunna vara mer likt Garrafeira Port än det är likt Colheita...

 

[Swedish]

Bara liiite avundsjuk
Låter som om att Garrafeira Port kan vara ändå mer likt Rivesaltes än vad Colheita är.
Eller tvärtom, att Rivesaltes skulle kunna vara mer likt Garrafeira Port än det är likt Colheita...

Jag har alltid fått för mig att fransoserna var först på det men det beror nog på någon form av lokalpatriotism...

 

[LeChat]

2014 Château Poujeaux

Inte provat någon bordeaux från årgång 2014 ännu så tänkte att det var dags att känna lite på den. På tallriken blir det mixed grill.

Dubbeldekanterar. Öppnar upp snabbt i glaset med lite ung frukt och lätt fatad karaktär. Vinet sitter ihop men saknar lite nerv tycker jag. Dock relativt drickfärdig men har självklart inte några direkt mogna aromer att erbjuda. En Poujeaux i den lättare restaurangstilen.

Stil- och kvalitetsmässigt lite som 2012 som jag minns den. Fast jag tror i nuläget att -12 är något bättre. Men även när inte superlativen haglar så är det ju bordeaux, och det är ju gott!

 

[The Wall]

2011 Tim Adams Riesling Clare Valley

Direkt från flaska ner i Zalto vitvin; tydlig och ganska vass petroleumton som attackerar likt bildäcket på en bilfärja. En bra bit ifrån elegansen i tysk riesling, men väl värt att testa ändå.

I munnen då? Petroleum går igen helt klart, fin syra och strax innan eftersmaken tittar fram dyker det upp ett litet uns av päronsplit blandat med lite grankåda som ger en känsla av nybyggd bastu i eftersmaken. På egen hand känns vinet lite väl ”hm, nja” även om kvaliteten är god.

Någon timme eller två senare efter lite frisk karaffluft är petroleumtonerna fortfarande tämligen lite väl brutala och intrycket av bilfärja har förstärkts. I munnen dyker det nu upp lite aprikos innan eftersmaken.

Men, det visade sig att vinet fungerade ypperligt till skreifilén och hanterade den rivna vitlöken i dressingen finfint.

Längtar ni efter bildäcket på en bilfärja men tycker det är för bökigt att ge sig ut till havs? Köp det här och korka upp.

 

[StefanAkiko]

Jag har alltid fått för mig att fransoserna var först på det men det beror nog på någon form av lokalpatriotism...

För att komplicera det hela är ju det geografiska stråket som är Catalunya i Spanien pch Sud-Ouest i Frankrike egentligen varken Spanien eller Frankrike. Spanska Katalonien i Frankrike är mer som värmlänningar… Jag menar, dessa fransoser ser Barcelona som sin huvudstad.
…iaf i Roussillion

 

[LarsW]

Durand-Perron Château-Chalon vin Jaune 2012

Omöjligt att inte få sherry-vibbar när man sätter glaset under näsan. Jästigt flor. Hasselnötter. Hav och torkat kött. Stendamm, olivspad (gröna oliver) och våt hund.
Första dagen en tydlig ton av nagellack som försvann dag 2 och 3.
Torrt som fnöske i munnen. Palo Cortado är stilen jag tycker liknar mest, både flor och oxidation. Gröna oliver och vaniljglass. Massiva tanniner och syra, munnen snöper ihop sig lite. Lång eftersmak,
Mer komplext i näsan än smaken.
Väldigt eget men väldigt gott. Hamnar dock i samma grupp som sherry i stilen för mig och då tycker jag man får avsevärt mer i en sherry.

90(+)p

 

[Daniel A]

2015 Domaine de la Vougeraie, Gevrey-Chambertin
Tar tempen på 2015 (utan att ha någon större erfarenhet av just Gevrey-Chambertin som by dock). Charmigt pinös doft, mycket frukt (röda bär) som börjat få en antydan till mognadstoner, kryddigt med drag åt örter. I munnen är det lite mer oförlöst, framträdande frukt (röda bär) som även här börjat få en antydan till mognad. Syran är bra, tanninerna är mer i bakgrunden. Mycket bra och trevlig längd. Kommer bli bättre - ska försöka hålla tassarna borta från 2015 ett par år till. 90+p.

2019 von Winning, Ozyetra
Wow! Vilken doft tankarna går direkt till vit bourgogne av bättre snitt trots att etiketten är framför näsan på mig. Fruktigt med grillad citron, honungsmelon, citronskal, lite lite smör. Puffar av vanilj och träkryddighet. Riktigt sniffarvänligt. I munnen är det väldigt koncentrerat, fruktigt och fatkryddigt (vanilj även här, men lite svårare att hitta). Syran är riktigt kraftig, men balanseras av maffigheten i resten av vinet. Resultatet är riktigt snyggt. Just nu är det väldigt mycket power och mindre komplexitet. Ska bli otroligt spännande att se hur den utvecklar sig. Tror det kan bli galet bra. 94++p.
(Min kära mor hade den dräpande kommentaren: "hade varit godare om det faktiskt var vit bourgogne" .)
(Ska väl tillägga att kritiken från mor var att syran var för hög och obalanserad.)

 

[Sebran]

(Min kära mor hade den dräpande kommentaren: "hade varit godare om det faktiskt var vit bourgogne" .)

Haha, hade också varit 4 gånger dyrare och sannolikt premoxad om 5 år

 

[buteljen]

Korkade upp en Selosse Initial och lite caviar för att fira att jag och min kompis vann regionfinalen i munskänskarnas blindprovningstävling i helgen. Det blev dock med all säkerhet lite för få poäng för att gå vidare till Riksfinalen senare i april. Men kul i alla fall att Lund är i topp och klår Malmö .

 

[David Nilsson]

Korkade upp en Selosse Initial och lite caviar för att fira att jag och min kompis vann regionfinalen i munskänskarnas blindprovningstävling i helgen. Det blev dock med all säkerhet lite för få poäng för att gå vidare till Riksfinalen senare i april. Men kul i alla fall att Lund är i topp och klår Malmö .

Visa bifogad bild 25918
Visa bifogad bild 25919

Snyggt jobbat och firandet ser underbart ut! Vi hamnade helt fel på de vita.

 

[petterkalle]

Visa bifogad bild 25915

2015 Domaine de la Vougeraie, Gevrey-Chambertin
Tar tempen på 2015 (utan att ha någon större erfarenhet av just Gevrey-Chambertin som by dock). Charmigt pinös doft, mycket frukt (röda bär) som börjat få en antydan till mognadstoner, kryddigt med drag åt örter. I munnen är det lite mer oförlöst, framträdande frukt (röda bär) som även här börjat få en antydan till mognad. Syran är bra, tanninerna är mer i bakgrunden. Mycket bra och trevlig längd. Kommer bli bättre - ska försöka hålla tassarna borta från 2015 ett par år till. 90+p.

2019 von Winning, Ozyetra
Wow! Vilken doft tankarna går direkt till vit bourgogne av bättre snitt trots att etiketten är framför näsan på mig. Fruktigt med grillad citron, honungsmelon, citronskal, lite lite smör. Puffar av vanilj och träkryddighet. Riktigt sniffarvänligt. I munnen är det väldigt koncentrerat, fruktigt och fatkryddigt (vanilj även här, men lite svårare att hitta). Syran är riktigt kraftig, men balanseras av maffigheten i resten av vinet. Resultatet är riktigt snyggt. Just nu är det väldigt mycket power och mindre komplexitet. Ska bli otroligt spännande att se hur den utvecklar sig. Tror det kan bli galet bra. 94++p.
(Min kära mor hade den dräpande kommentaren: "hade varit godare om det faktiskt var vit bourgogne" .)
(Ska väl tillägga att kritiken från mor var att syran var för hög och obalanserad.)

För varje not man läser om 2019 Ozyetra känns det skönt att man faktiskt köpte två flaskor trots att jag tänkte avstå (till förmån för MarMar)

 

[Mexikanaren]

För varje not man läser om 2019 Ozyetra känns det skönt att man faktiskt köpte två flaskor trots att jag tänkte avstå (till förmån för MarMar)

Finns fortfarande kvar en hel bunt på systembolaget om du skulle vilja öka på ditt lager

 

[Merlot]

Funderar på att inhandla en provflaska Ozyetra. Vilken av 2018 eller 2019 är starkast?

 

[StefanAkiko]

Årets första butelj av den svindlande underbara Arabashiri Daiginjo Namasake av Tedorigawa.
手取川のあらばしり大吟醸生酒。
Tillsammans med torkade bläckfiskar (squid). Äktenskap från himlen!

Klar som en fjällbäck.
Ren doft som drar åt sommaräng, lätt fragranta blomster och färsk frukt. Stor, komplex och meandrande mellan varje sniff. Stort!
I munnen är detta en besvikelse för hustrun iom att det är märkbart sötare än tidigare års buteljeringar.
Gifter sig dock mycket väl med soltorkad IKA (squid) och jag kan bara stämma in i kören av dem i Japan som älskar detta. Det är helt underbart!
NAMA-känslan är perfekt. Trots det är en Dai Ginjo har den bra med umami och "lättfotad rikedom". (Tänk älvor, inte sjökor.)
Smaken är mild, balanserad, lång, komplex och har inte bara de blomfruktiga aspekterna, utan även lite av chokladig jord.
Munkänslan är magnifik och jag är helt såld...

@Mats och @Patrik Sellin skynda er hit innan nästa årgång kommer! Det här är fasen en av de mest underbara sakkar jag någonsin mumsat på. Har halva flaskan kvar tills på torsdag. Det blir ett kärt återseende!

 

[Crist(al)ian 77]

Funderar på att inhandla en provflaska Ozyetra. Vilken av 2018 eller 2019 är starkast?

Jag har bjudit på båda blint och båda gjorde succé. Själv håller jag 2019 något före men har inte provat båda samtidigt. Minns det som att 19 har lite mer syra. Oavsett ingen stor skillnad så köp den billigaste!

 

[matage]

Söndagens dryck.

R&L Legras Presidence 02
Lite av en forumklassiker och skönt med en 02-skumpa man fortfarande kan fylla på fritt med från BS utan att ruineras.
Dock tycker jag mig uppleva en del flaskvariation på dessa, Den här flaskan var ordentligt brödig (brioche/rostbröd) på både näsa och tunga.
Röda/Gula äpplen och en ganska beskedlig syra. Hade önskat aningen vassare syror (och då är jag ingen syratorsk) för att ge den aningen mer fräschör. Kan vara så att jag skulle druckit den aningen svalare (eller att jag hade överdosen av Laurent Perrier Grand Siecle i för nära minne).
Hellre till anklever än ostron baserat på denna flaska
.

Chateau Lynch Bages 1986
Öppnar med kokta rödbetor och Bongs köttsoppa på näsan men det vädrar tack och lov snabbt bort. Fullmoget med mjuk rödfruktighet, en knippa örter och lite rost/brett backat av härliga sandelträiga tanniner. Dracks till ankbröst med morot/saffranspuree och en sås med Ras el Hanout. Inte en kombo jag skulle kommit på själv men en sjukt bra matchning där de orientaliska tonerna matchade perfekt med mognaden och de finlemmade tanninerna.

 

[Bitter Sediment]

På besök i stortstan och The Burgundy.
Efter att ha testat Gonon 2018 för ett par veckor sen med underbart resultat var det givet att kliva på 2019 när tillfället gavs. Speciellt efter att gänget på Noble Rot lovordat årgången.

Pierre Gonon Saint Joseph 2019
Sommen motsa mitt förslag att dekantera den en halvtimme innan servering, vilket visade sig vara en felbedömning enligt alla vid bordet.

Efter ca 30 minuter kommer den önskvärda brända lädertonen fram och tillsammans med viol och lite färsk timjan skapas magi.

Ännu en gång, vart f*n kan jag köpa skiten? Är det bara släpp via Lidby och auktion som gäller?

 

[The Wall]

2017 Produttori del Barbaresco ”Barbaresco”

Från flaska ner i Zalto BouNeb/NebBou:

Initialt lite väl tydligt alkoholstick (14,5%) i näsan, men när man silat bort stickorna uppenbarar sig bittermandel, körsbärskärnor, diskreta nyponrosor och spearmint (tack för det!!). Tycker mig hitta lite torkade örter (typ södra Rhône-iskt) och en aning svett åldrat eneträ (vi kan väl elda upp den här trötta enbusken?). Alkoholsticket kommer och går och vill inte riktigt lämna näsan ifred. Dags att klunka, kanske lite eldigt, men faktiskt inte särskilt överdrivet, viss eldighet kommer fram i eftersmaken, men det är behagliga toner av lätt besk nyponros och lite kakao med fina tanniner som sällskap. Alkoholen gör verkligen sitt jobb som smakförstärkare och eftersmaken är fin, god och lång. Jaha, en succé helt klart, även om vinet känns aningen oslipat i dagsläget är det tillgängligt och det blir intressant att följa utvecklingen framöver. Väldigt svårt att hålla tassarna borta från den öppnade flaskan ”bara en klunk till”, liksom. Fick matmässigt sällskap av rotfruktsgratäng och den rostbiff som blev över från i söndags, godkänd matchning, men vinet skiner bättre på egen hand.

Inte riktigt lika inbjudande bild som de bilder @LeChat producerar, men vinet är finfint ändå.

 

[IsKr]

2017 Produttori del Barbaresco ”Barbaresco”

Från flaska ner i Zalto BouNeb/NebBou:

Initialt lite väl tydligt alkoholstick (14,5%) i näsan, men när man silat bort stickorna uppenbarar sig bittermandel, körsbärskärnor, diskreta nyponrosor och spearmint (tack för det!!). Tycker mig hitta lite torkade örter (typ södra Rhône-iskt) och en aning svett åldrat eneträ (vi kan väl elda upp den här trötta enbusken?). Alkoholsticket kommer och går och vill inte riktigt lämna näsan ifred. Dags att klunka, kanske lite eldigt, men faktiskt inte särskilt överdrivet, viss eldighet kommer fram i eftersmaken, men det är behagliga toner av lätt besk nyponros och lite kakao med fina tanniner som sällskap. Alkoholen gör verkligen sitt jobb som smakförstärkare och eftersmaken är fin, god och lång. Jaha, en succé helt klart, även om vinet känns aningen oslipat i dagsläget är det tillgängligt och det blir intressant att följa utvecklingen framöver. Väldigt svårt att hålla tassarna borta från den öppnade flaskan ”bara en klunk till”, liksom. Fick matmässigt sällskap av rotfruktsgratäng och den rostbiff som blev över från i söndags, godkänd matchning, men vinet skiner bättre på egen hand.
Visa bifogad bild 25938
Inte riktigt lika inbjudande bild som de bilder @LeChat producerar, men vinet är finfint ändå.

Svårt att konkurrera med @LeChat sina bilder.