Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Patrik Sellin]

Ombesiktning på ett vin från fredagens släpp:

95934 Santorini Assyrtiko Santo Wines 2023 249 kr 4000 flaskor
Då:
N: Jord, saltvatten, banan, rök och hyacint.
M: Citron, grapefrukt, melon, saltvatten och sten. Komplext med koncentrerad snygg frukt, bra syra och en del sälta. 89-91p
Nu:
Ganska spot-on, finns lite gröna äpplen och smör också, rejält stenigt, med lite sälta och hög syra. Trots dekantering var det ganska reduktivt till att börja med. Det här bör få en ganska rejäl luftning för att komma till sin fulla rätt. 90p

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 34395
Kan man få en mer utförlig not på den @StefanAkiko ?

En afton med några vinnördar, andra flighten:

2006 Mas de Chimères, Coteaux du Languedoc, 93p
Rik, vacker, sensuell och en perfekt specimen från detta område. Grenachedriven med lite stygg och snygg Syrah. Kvällens bästa vin, helt utan tvekan.


AI-genererad vinnarskalle.

2012 La Spinetta Chianti Riserva, 89p
Ännu ej särskilt subtilt. Har en uttalad smak av lite gummi och extra söta körsbärs-bon-bons. Allt annat är välkammat, men inte särskilt intressant. Hade passat bättre till en fredagspizza med Netflix.

2023 Goutte d'Argent, jäst på sakkejäst, 86p
Det här var ett avsevärt mer intressant vin än Testamattan. Har tydlig PN-karaktär som är snyggt omslingrad frukten. Ett litet glas räckte mer än väl för mig.

2021 Bibi Graetz Testamatta, Toscana IGT, 72p

Testamatta har varit ett drömvin för mig under många år och jag har varit nära att investera några storslantar i en flaska flera gånger.

Blindprovad, och ärligt talat, den smakade som om den lekte kurragöma med sig själv.

Min första tanke: En genomusel Beaujolais Nouveau, den sortens vattniga besvikelse utan någon riktig smak som tom gör en piquenique trist. Den kändes lika tom som dess bleka färg. Som ett löfte ingen bryr sig om och som ändå aldrig kommer hållas.
Min andra gissning var ett naturligt Pinot Noir-vin från Bourgogne.

När vi sedan fick se etiketten..... .... .. ..... .. . ....

...Pandemonium...

Chockartad tystnad.

REALLY ? ? ?​

Det här var sannerligen inte den typ av etikett någon av oss hade förväntat oss att se.
Omedelbart dök vi alla tillbaka ner i våra glas, letandes. Någon hävdade att de hittat en aning tanniner undangömda i ett hörn av sitt runda glas. Två snubbar tyckte sig ana en antydan till "kanske-om-du-verkligen-anstränger-dig"-koncentration. Det var som att leta efter ett borttappat örhänge i ett mörkt rum.

Helt ärligt: om detta vin inte hade haft ett känt namn på etiketten, hade vi alla avfärdat det som ett namnlöst, karaktärslöst, "slösa-inte-med-min-tid-på-detta"-vin. Och ingen skulle ha blivit förvånad om etiketten hade varit rosa och gul med en enhörning utklädd till Hello Kitty med texten "Happy Kitty Bojo Nouveau 2024" från en okänd producent för 700 JPY (cirka 50 SEK) per flaska...

Om det här är vad folk numera kallar "subtilitet", då använder de en annan ordbok än jag gör. Det är som att försöka uppskatta någon intetsägande popmusik spelad på en billig keyboard, svagt hörd från flera kvarter bort. Jag skulle hellre ha Rachmaninov dånande i samma rum, det är den typ av subtilitet, uppbackad av nerv, gusto, känslighet, verklig kraft och närvaro, som jag uppskattar. Denna Testamatta? Den kändes mest som en hel massa ingenting.

Ett av mitt livs mest underväldigande fina viner... Och det sentimentet delades runt bordet. Han som hade med sig flaskan var nog den av oss som var mest chockad.

Njuter av hur mycket pengar jag sparat in på att inte köpa detta vin!

 

[Barolonissen]

En afton med några vinnördar, andra flighten:

Visa bifogad bild 34419

2006 Mas de Chimères, Coteaux du Languedoc, 93p
Rik, vacker, sensuell och en perfekt specimen från detta område. Grenachedriven med lite stygg och snygg Syrah. Kvällens bästa vin, helt utan tvekan.

Visa bifogad bild 34418
AI-genererad vinnarskalle.

2012 La Spinetta Chianti Riserva, 89p
Ännu ej särskilt subtilt. Har en uttalad smak av lite gummi och extra söta körsbärs-bon-bons. Allt annat är välkammat, men inte särskilt intressant. Hade passat bättre till en fredagspizza med Netflix.

2023 Goutte d'Argent, jäst på sakkejäst, 86p
Det här var ett avsevärt mer intressant vin än Testamattan. Har tydlig PN-karaktär som är snyggt omslingrad frukten. Ett litet glas räckte mer än väl för mig.

2021 Bibi Graetz Testamatta, Toscana IGT, 72p

Testamatta har varit ett drömvin för mig under många år och jag har varit nära att investera några storslantar i en flaska flera gånger.

Blindprovad, och ärligt talat, den smakade som om den lekte kurragöma med sig själv.

Min första tanke: En genomusel Beaujolais Nouveau, den sortens vattniga besvikelse utan någon riktig smak som tom gör en piquenique trist. Den kändes lika tom som dess bleka färg. Som ett löfte ingen bryr sig om och som ändå aldrig kommer hållas.
Min andra gissning var ett naturligt Pinot Noir-vin från Bourgogne.

När vi sedan fick se etiketten..... .... .. ..... .. . ....

...Pandemonium...

Chockartad tystnad.

REALLY ? ? ?​

Det här var sannerligen inte den typ av etikett någon av oss hade förväntat oss att se.
Omedelbart dök vi alla tillbaka ner i våra glas, letandes. Någon hävdade att de hittat en aning tanniner undangömda i ett hörn av sitt runda glas. Två snubbar tyckte sig ana en antydan till "kanske-om-du-verkligen-anstränger-dig"-koncentration. Det var som att leta efter ett borttappat örhänge i ett mörkt rum.

Helt ärligt: om detta vin inte hade haft ett känt namn på etiketten, hade vi alla avfärdat det som ett namnlöst, karaktärslöst, "slösa-inte-med-min-tid-på-detta"-vin. Och ingen skulle ha blivit förvånad om etiketten hade varit rosa och gul med en enhörning utklädd till Hello Kitty med texten "Happy Kitty Bojo Nouveau 2024" från en okänd producent för 700 JPY (cirka 50 SEK) per flaska...

Om det här är vad folk numera kallar "subtilitet", då använder de en annan ordbok än jag gör. Det är som att försöka uppskatta någon intetsägande popmusik spelad på en billig keyboard, svagt hörd från flera kvarter bort. Jag skulle hellre ha Rachmaninov dånande i samma rum, det är den typ av subtilitet, uppbackad av nerv, gusto, känslighet, verklig kraft och närvaro, som jag uppskattar. Denna Testamatta? Den kändes mest som en hel massa ingenting.

Ett av mitt livs mest underväldigande fina viner... Och det sentimentet delades runt bordet. Han som hade med sig flaskan var nog den av oss som var mest chockad.

Njuter av hur mycket pengar jag sparat in på att inte köpa detta vin!

Dålig flaska?

 

[StefanAkiko]

Dålig flaska?

Har inget att jämföra med.
Meningslös utan att vara behäftad med annat fel än ... menlösheten personifierad.
Flaskan direkt från den japanska importören. Luftad 3 tim av proffsigaste sommelieren...

Har du druckit Testamatta?

Säger som Sverker: "Ska det va så här? Ska det verkligen det?"

 

[LeChat]

2016 Domaine Charles Audoin Marsannay Les Longeroies

Parfymerad doft som ger en frisk och komplex mix av både skog och målarverkstad. I munnen fortsätter de friska inslagen med syrliga röda bär samtidigt som fruktens sötma rundar av syran på ett bra sätt.

Har druckit Charles Audoin från fyra olika lägen och fyra olika årgångar. 2013 var ett bottennapp som jag gärna hade undvikit men övriga från -16, -17 och -20 har varit riktigt goda.

 

[Barolonissen]

Har inget att jämföra med.
Meningslös utan att vara behäftad med annat fel än ... menlösheten personifierad.
Flaskan direkt från den japanska importören. Luftad 3 tim av proffsigaste sommelieren...

Har du druckit Testamatta?

Säger som Sverker: "Ska det va så här? Ska det verkligen det?"

Inte testat än. Köpte en för ett bra pris för att jag vill se vad hypen handlar om men är överlag Skeptisk till hype.

 

[Patrik Sellin]

Chansköp på catawiki:

2020 Rolly Gassmann Sylvaner Reserve Millesime: ananas, aprikos, fläder, mint, saffran, honung, syren och banan. Fett och stenigt med hög syra och en hel del restsötma. En helt annan, och klart bättre?, stil än sylvaner från Franken. Väldigt kul vin! 91p

 

[StefanAkiko]

Inte testat än. Köpte en för ett bra pris för att jag vill se vad hypen handlar om men är överlag Skeptisk till hype.

Sammalika här. Ständigt nyfiken… Men amak är så olika och den rävla smaken behagar ständigt utvecklas och komma med obehagliga undantag. Jag menar, jag avskyr hög syra: har svårt för kiwifrukt, omohågna bananer gör att jag grimaserar illa av syrorna.

Men ge mig en syrastinn Muscadet och se alla dessa saker flyga ut genom fönstret som en flygel…

Jag tror att Testamatta är för älskare av bättre Beaujolais Nouveau. Vi som drömmer om Ridge Geyserville och en mognad Bdx imorgon kommer för alltod ha svårt att uppskatta Chambolle Musignyesque flufsig närvaro. Har kastat slantar in efter också förfärliga konkursser osv…

 

[The Wall]

Ombesiktning på ett vin från fredagens släpp:
Visa bifogad bild 34416
95934 Santorini Assyrtiko Santo Wines 2023 249 kr 4000 flaskor
Då:
N: Jord, saltvatten, banan, rök och hyacint.
M: Citron, grapefrukt, melon, saltvatten och sten. Komplext med koncentrerad snygg frukt, bra syra och en del sälta. 89-91p
Nu:
Ganska spot-on, finns lite gröna äpplen och smör också, rejält stenigt, med lite sälta och hög syra. Trots dekantering var det ganska reduktivt till att börja med. Det här bör få en ganska rejäl luftning för att komma till sin fulla rätt. 90p

Hur står den sig mot Sigalas som normalt brukar prestera bra? Visserligen ligger Sigalas lite högre i pris om jag inte minns fel.

 

[The Wall]

Har inget att jämföra med.
Meningslös utan att vara behäftad med annat fel än ... menlösheten personifierad.
Flaskan direkt från den japanska importören. Luftad 3 tim av proffsigaste sommelieren...

Har du druckit Testamatta?

Säger som Sverker: "Ska det va så här? Ska det verkligen det?"

Jag letade febrilt bland bilderna i telefonen men har inte lyckats lokalisera rätt bild. Vi drack en magisk Testamatta för ett antal år sedan (2017-18 eller 2021) och jag undrar om du fått tag på en vissen flaska.

 

[Patrik Sellin]

Hur står den sig mot Sigalas som normalt brukar prestera bra? Visserligen ligger Sigalas lite högre i pris om jag inte minns fel.

Det undrar jag också.
Jag satte samma betygsintervall, men i och med att det var vid olika tillfällen så kan det skilja ändå. Det är i alla fall bra viner båda två och enda sättet att få reda på hur de står sig mot varandra är att prova båda vid samma tillfälle.

 

[The Wall]

Det undrar jag också.
Jag satte samma betygsintervall, men i och med att det var vid olika tillfällen så kan det skilja ändå. Det är i alla fall bra viner båda två och enda sättet att få reda på hur de står sig mot varandra är att prova båda vid samma tillfälle.

Håller helt med. Och den stora frågan är givetvis vilket glas som passar bäst till endera vin

 

[Von Galtén]

Hur står den sig mot Sigalas som normalt brukar prestera bra? Visserligen ligger Sigalas lite högre i pris om jag inte minns fel.

Jag provade 95934 Santorini Assyrtiko Santo Wines 2023 förra helgen och tyckte den var väldigt bra men dock betydligt rundare än vad jag minns Sigalas (men det var säkert flera år sen jag drack den). Redan färgen på vinet antydde en skillnad, med en gulare ton än man brukar se hos Assyrtiko. Så det blir kanske lite "smaken som baken" vad man gillar bäst.

 

[StefanAkiko]

Jag letade febrilt bland bilderna i telefonen men har inte lyckats lokalisera rätt bild. Vi drack en magisk Testamatta för ett antal år sedan (2017-18 eller 2021) och jag undrar om du fått tag på en vissen flaska.

Kanske.
Är ingen vän av varken Bojo eller Chambolle Musigny (för lite VHIN). Kanske Testamatta är mer för ickevikingar. Typ. Eller vi kanske fick från en trasig flaska. (Men saknar evidens för detta.)

Känner inte att vi behöver investera grova pengar i en Testamatta, iom att hustrun också dissade detta vin. Jag måste erkänna att jag fullkomligt tappade mig...

Oavsett önskar jag mig Xtremt omkullrunkad av en blindprovning där Testamatta sveper startfältet.

Att få sina himlar omstöpta är liksom den bästa motorn för tillväxt. (Annars riskerar man finna sig själv skrikandes efter att mina smaknoter skall återkallas.)

 

[StefanAkiko]

Aftonens rat:

1982 Ch Batailley, F
Korken försvann ned i flaskan bara jag tittade på den. Krökigt oxiderad. Hurwel.t

1989 Jaboulet-Vercher, Crozes-Hermitages, F
Så hemskt med dubbelruttna äpplen att man hellre drar ut i krig mot Putin än försöker svälja detta.

2000 Domaine Georges Bertrand Corbières Blanc, Fy pharmaceutical för hur äckligt detta överoxiderade skitvin är. Hurwel!

Någonting jag verkligen hoppas någonsin behöver ens komma nära i din by under 5M innevånare. Luktar som en typisk Trump-rumpa. *Huwwah*

 

[Von Galtén]

Så gick startskottet för att hitta årets bästa berså-rosé i budgetklassen < 160 kr. Att det råkar vara 8 plusgrader och hällregn i Malmö är ingen ursäkt. Sedan någon gång i september när det är dags att ta in utemöblerna är kanske vinnaren korad (så dags då)

Vad söker man då i en bersårosé? Lätthet, friskhet, en aning kärvhet och motstånd. Något man dricker när man torkar pannan efter gräsklippet. Men ändå med stringens.

Förra årets vinnare G.D.Vajra Rosabella Rosato 2024 har just landat på hyllan och hamnar rätt i hetluften mot en Josetta Saffirio Langhe Rosato 2024. I glaset är de nära nog identiska i färgen, en aning mer färg hos Josetta. Doft kan vi hoppa över eftersom den är mer eller mindre oviktig i en dragig berså.

Vajra gör slarvsylta av Josetta redan från start och skillnaden bara ökar ju varmare glasen blir. Vajra har en rätt tydligt ton av rabarber och någon form av citrusfrukt och en aning kinin i smaken. Och en väldigt hög syra, nästan så det tippar över. Josetta framstår som jordgubbsdryck i jämförelse även om den absolut inte är mesig. Men Vajra är mycket mer utmejslad och föredras av båda helgdrickarna.

Dock så är jag en aning orolig för mästarformen och hur detta kommer gå i år. Mitt minne är att Vajra hade lite mer kropp förra året, för nu är det på gränsen till anorektiskt. Det blir dock bättre med temperatur. Allt annat är på plats. Kanske behövs det bara en riktigt varm dag för den sista poängen. Men någon kassaskåpsseger i budgetklassen blir det inte i år.

 

[StefanAkiko]

Vad vi istället njöt av igår:

1998 Château La Négly 'La Porte du Ciel', 98p
Sista flaskan (av 6)
Fantastiskt struktur och elegant tyngd. Ett riktigt vin som dessutom är riktigt bra. Intensiv magi och krävde rätt många timmar i karaffen innan den hade lugnat ned sig till finmiddag hos Chez Kentaro.
Södra Frankrikes Château Latour sveper oss med på en hisnande resa bland alla vackra aromer som de bästa Hermitage har. Syrah med sitt allra vackraste uttryck.

Hustrun tog två glas (!) vilket är ett mycket högt betyg och sker enbart sällan.

Hade gärna haft 6 till i källaren.

2015 Ridge Geyserville, 50:e årgången, 91p
Maffiga slafsiga plommon och en tämligen slak struktur. Faller samman i jämförelse med kvällens Syrah, men står stadigt på egna ben. Den klena strukturen (sylt på låga syror och taniga tanniner) gör att vinet upplevs som en amerikansk karikatyr.

Trots sina tillkortakommanden är detta mycket gott att dricka, men jag klarar mig gott utan fler flaskor.

Dagens serveringar:

Väl hemmavid och Filmtajm:

2023 Marquis de Goulaine Muscadet de Sèvre-et-Maine Sur Lie Cuvée du Millénaire, 92p

Drack två 2019 för några år sedan och hade mycket låga förväntningar på denna. Men det var riktigt bra! Bra stuns och krämig förfining.

Detta dricker jag gärna mer av. Får dessutom nästan en låda av denna till samma pris som en sketen flaska av Négly's prestigevin.

 

[The Wall]

Så gick startskottet för att hitta årets bästa berså-rosé i budgetklassen < 160 kr. Att det råkar vara 8 plusgrader och hällregn i Malmö är ingen ursäkt. Sedan någon gång i september när det är dags att ta in utemöblerna är kanske vinnaren korad (så dags då).

Det överlägset bästa rosévinet är det man inte köper

 

[KockJohan]

Det överlägset bästa rosévinet är det man inte köper

i dessa rosé tider
skrivs det så himla mkt fina citat om rosé här på forumet - älskart !

 

[LeChat]

2015 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape

Både doft och smak får mig att tänka på 2015 Gourt de Mautens. GdM är dock bättre men de är lite i samma stil och det är ju ett bra betyg!

Fortfarande ganska ungdomlig men de 10 åren har gjort den väldigt sammansatt och harmonisk. Elegant med komplexa aromer av bl.a. körsbär, blommor, peppar, järn, lakrits och lite choklad. Ingen alkohol som sticker ut och syran är perfekt.
När Châteauneuf-du-Pape levererar då är de jäkligt smaskiga. Kommer bli kanon till lördagsbiffen.