Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag lagar vi...

Soignerad

Medlem
steak au poivre.jpg
2016 pastourelle pauillac.jpg


Steak au poivre & Pauillac 🥰 💯

Spar resten av mina 2016 Pastourelle de Clerc Milon ett tag, tycker den dricker okej nu men är i något slags mellanläge. Nästan 50/50 cab/merlot och den har tappat frukt sen release utan att utveckla särskilt spännande tertiära toner. Tror den har framtiden för sig.
 

Soignerad

Medlem
Igår tog jag en tidsmaskin till 1903 och gick all-in på klassisk fransk middag för bästa vännerna, världsklass.⭐⭐⭐ Tog mig >20 timmar att preppa allt solo från grunden så hjälptes vi åt montera och laga a la minute och belöningen var overkligt eleganta och djupa smaker... 🇫🇷💯👌
Apéro
Kir Royale & Marcona-mandlar
Amuse-bouche
Mousse de Foies de Volaille, surdegsbröd, picklad gurka, picklad fänkål, rå stjälkselleri
Lufttorkat nötkött med mascarpone, crème fraiche, pepparrott, citronzest & gräslök
Hors d’oeuvres
Vol-au-vent aux Champignons & Gruyère
Plat principal en deux portions
Tournedos & jus de veau
Navets à la Champenoise

Haricot verts

💥Tournedos Rossini 💥

Fromages
Dessert


Salade d'agrumes

Vins

Kir Royale (Crème de Cassis de Bourgogne + Clotilde Davenne Cremant de Bourgogne) 

Château La Conseillante Pomerol 2018

Gran Enemigo Chacayes 2019

Gran Enemigo Gualtallary 2018

Gran Enemigo Agrelo 2019

Gran Enemigo El Cepillo 2019
Ambiance

Jazz Sabbath The 1968 Tapes
⭐⭐⭐

tournedos rossini.jpg
bresaola.jpg
vol au vent au champingnongs.jpg
vintertryffel.jpg
ch conseillante 2018.jpg
lineup 260207.jpg
jazz.jpg
 
Last edited:

Botri

Medlem
IMG_9377.jpeg
IMG_9382.jpeg
IMG_9379.jpeg

Raúl Pérez, Vizcaina el Rapolao, 2021

Iberico Secreto med bränd purjolök och ugnsbakade pimientos del piquillo. Avnjöts tillsammans med Bierzo Mencia. Syrligt och medelfylligt med mörka bär och en typisk grusvägskänsla. Ner i karaff en timme innan maten och utvecklades sedan fint i Riedel Veritas Old World Pinot Noir.
 

Botri

Medlem
IMG_9549.jpeg
IMG_9544.jpeg

Stekt clubsteak från Gårdssällskapet med smashad potatis, haricot verts, och café de parissmör.
Till det blev det Paul Jaboulet Crozes-Hermitage Domaine de Thalabert 2015. Mogen smak av svarta oliver, chark och mörk frukt. Passade utmärkt ihop!
 

Vic

Medlem
Farsan skulle fyllt 80 år imorrn om inte cancern hade tagit honom för snart två år sen. Så ikväll checkade jag in hos min mor för att samtala om minnen av pappa och livet i stort.

Min mamma är min stora förebild när det kommer till matlagning och jag är glad och stolt att jag fått med mig mycket kunskap och smaker hemifrån. Men ikväll var det mamma som stod för maten och jag för vinet, vilket nästan alltid blir fallet när man kommer hem till barndomshemmet. Mamma serverade en tämligen enkel men naggande god förrätt i stekta vårrullar med sweet chili & youghurtsås. Till varmrätt en fiskgryta med torskrygg och lax. Den aningen grådaskiga färgen kommer sig av att grytan kokat med mörka rotfrukter, i detta fall fattigmanssparris (svartrot) och lilasvarta morötter. I övrigt potatis, lök, vitlök och persilja och grädde. Först kokat allt med fiskbuljong innan fisken läggs i. Toppar med räkor. Fisken inte fångad av mig, men laxen var i vart fall inköpt av mig. Portionsfrysta filéer från Ullmo (Seasam Food AB), vilka jag alltid tycker hög kvalitet relativt priset. I detta fall ytterst facilt, 59 kr/kg på Lidl för nån månad sen.

Idag hämtade jag ut en leverans från förrförra veckans webbsläpp med ett gäng sydafrikaner (Alheit). Eftersom jag över tid byggt upp ett större förråd än vad jag löpande dricker pga mycket träning och tävling så botaniserade jag ett bra tag i min förvaring innan jag med anledning av dagens utkvittering tyckte att det var helt rätt läge att plocka just en sydafrikan och en producent som jag faktiskt aldrig provat, men som jag sög hem på förra året på lite impuls. Valet föll på Adi Badenhorsts vingårdsbetecknade Chenin Blanc -22, från vingården Klip Kop.

Jag var otroligt nyfiken att prova just den här druvan till fiskgryta för första gången, men också en lite högre klass från Swartland än vad jag nånsin druckit tidigare.

Öppnade flaskan källarsval som sig bör, och den gav sig först till känna med en halm- och guldgul, ganska klar nyans. Redan vid första kontakten med nosen fick man en riktigt generös puff med mineralitet, bivax och grillad citron som lovade mycket. Och som också följde med i första sippen. Alltså så gott! Så rena smaker och rakryggad, följsam och perfekt i balans mellan frukt och syra, både självständigt och senare även med mat. Om jag förstått det rätt har det här vinet legat på gamla fat innan buteljering och det fanns en subtil fatad ton som låg där under och kittlar den här genomgående stenmineraliteten. Den var helt utsökt till vegetariska vårrullar som med sin frasighet gifte sig perfekt. Absolut fin till fisksoppan likaså, men vårrullarna var i ännu mer harmoni, lite oväntat bra kombo för mig.

Ska bli grymt intressant att öppna den andra flaskan om ett par-fyra år kanske, och då tror jag att stekta abborrfiléer kommer passa klart bäst! Och jag kommer definitivt fortsätta utforska Swartland efter det här. Pappa hade tyckte om både mat, dryck och kvällen som helhet om han varit med oss.
 

Attachments

  • IMG_8147.jpeg
    IMG_8147.jpeg
    76,7 KB · Visningar: 78
  • IMG_8150.jpeg
    IMG_8150.jpeg
    54,4 KB · Visningar: 78
  • IMG_8144.jpeg
    IMG_8144.jpeg
    133,6 KB · Visningar: 78

Vic

Medlem
Jag hade gått torr på fiskkinder i över ett år från mitt eget Norgefiskande, tills jag idag fyndade både torskkinder (tyvärr inte skrei) och nyss urskurna marulkskinder från fiskdelin på Sveriges bedömt dyraste men kanske mest inspirerande ICA Maxi. Ändå helt sjukt att det säljs till en tiondel av priset mot vad jag själv anser vara jämförbart kvalitetskött och dess styckdetaljer i delidisken bredvid på samma ICA Maxi. Fiskkinder är sjukt mört och magiskt gott. Det bara smälter i munnen! Jag vill nog faktiskt sticka ut hakan lite och påstå att det här är några snäpp vassare mot pilgrimsmusslor.

Less is more när det kommer till bra råvaror är min filosofi. Delade marulkskinden i fem mindre bitar och tillsammans med de mindre torskkinderna saltade jag dem lätt en halvtimme före tillagning och vände hastigt i vetemjöl innan jag stekte allt runtom ca 1-2 min i den varma pannan, med mycket ösande av smöret som hann få en brynt nötig touch utan att brännas. Perfetto :)

Ståendes på ett ben, eftersom jag drog av hälsenan på en helt onödig korpenmatch som jag hoppade in i som reserv för några veckor sen, fick jag instruera min fru att och hur hon skulle sno ihop en grekisk potatisaioli, en s.k. skordalia. För första gången serverade jag potatisaiolin med fiskkinder, och vilken jefla kombo alltså! Till det hade jag plockat fram en ganska likeable och anspråkslös NV champagne BdN (? - 67% PN och 37% PM) från Albert Lebrun. Men är det någon som besitter kunskap och kan svaret på varför det tituleras Blanc de Noirs om det inte är uteslutande PN? Andra flaskan av denna som jag poppar och den gjorde sig väldigt passande till förrätten. Ett stänk kalkig mineralitet, mogna på gränsen till semibokna gula äpplen och lite citrus med inslag av bakverk. Samt hygglig punch med syra med fin och krämig mousse. Lite av en publikfriare skulle jag vilja påstå, även om jag mer än gärna hade valt en ännu mer smakrik och kraftigare PN champagne till den här typen av mat. Min fru och min mor klagade i alla fall inte.

Från min bortgånge morbrors frys hade vi fått hämta bättre viltkött i höstas och nu var det läge att göra något smarrigt. 600g upptinad rådjursfärs kom väl till pass för att spela huvudrollen till varmrätten. Mina barn älskar färsbiffar (trots att minstingen har svårt för köttfibrer och att djur anses vara för gulliga för att ätas). För att få lite saftigare biffar hackade vi ned lite köpt späck från Gudruns chark i frysdisken och vitlök, körde det med brynt löksky och lät det puttra lätt en timme med grädde och lite fond. Rörde ned vinbärsgelé och smakade av med salt och peppar vartefter. Serverades med enkelt klassiskt mos på mjölig potatis, hamburgergurka och vitkålssallad. FYI - nu har den färska vitkålen börjat komma för säsongen till frukt och grönt avdelningarna, så det blev någon form av säsongspremiär just ikväll. Vitkålssallad är enligt mig bland det mest användbara och allsidiga tillbehöret till all mat. Passar till nästan allt.

Hade plockat fram en sval PN från Yarra Valley, Giant Steps 2021 (applejack vineyard). En helt ny bekantskap för mig som hade fått ligga på rygg i ett par år. Misstänkte att han skulle vara ganska lätt och att han kunde ackompanjera det ganska fettsnåla viltet utan att bli för dominant. Trots sin väldigt tunna och lätta nyans i glaset lovade det initialt en del i nosen; löder, jord, knallpulver, jordgubb och syrliga körsbär. Han visade sig vara väldigt alkoholsval och lätt på tungan och i gommen även om körsbären delvis hängde med i smaken, som dock var lite förvånande kort. Den bara stöttade upp varmrätten så där lagom och ganska blygt faktiskt, utan att ta över ett dugg. Maten fick helt enkelt tala och det gillar jag givet att maten är god. Tror inte att det här vinet blir så mycket bättre eller smakrikt än så här. Inget kraftpaket utan ganska elegant snäll på gränsen till harmlös. Har inte så stor erfarenhet av PN från Nya världen generellt, men den här passade perfekt just ikväll med såväl maten som med sällskapet, eftersom både min fru och mor har generellt svårt för kraftigare röda viner. De avnjöt vinet till maten med stort välbehag.

Sen blev det skrällvarning de luxe. Vi hade inte preppat någon dessert överhuvudtaget men min mor plockade fram en chokladask när vi hade smält all mat. Sådär lite plötsligt och oväntat fick en inplastad chokladbit från Anthon Berg lyfta Giant Steps till nya höjder. Jag tror jordgubbstouchen gjorde sitt till. Värt att lägga på minnet.
 

Attachments

  • IMG_8190.jpeg
    IMG_8190.jpeg
    55,6 KB · Visningar: 70
  • IMG_8195.jpeg
    IMG_8195.jpeg
    33,2 KB · Visningar: 74
  • IMG_8192.jpeg
    IMG_8192.jpeg
    50,1 KB · Visningar: 70
  • IMG_8211.jpeg
    IMG_8211.jpeg
    44,1 KB · Visningar: 65
  • IMG_8191.jpeg
    IMG_8191.jpeg
    49,9 KB · Visningar: 63
  • IMG_8203.jpeg
    IMG_8203.jpeg
    35,3 KB · Visningar: 57
  • IMG_8201.jpeg
    IMG_8201.jpeg
    32,4 KB · Visningar: 58
  • IMG_8213.jpeg
    IMG_8213.jpeg
    42,3 KB · Visningar: 68
Last edited:

Vic

Medlem
Det vankas helg och påsklovsledigt. Ringer in firandet, fortfarande hoppandes runt på ett ben till följd av besvärande hälseneruptur. Tror jag är inne på femte veckan nu. Obefintlig träning, dock lite rehab är man tillåten att göra, men kanske lite mer avkoppling trots allt. Mina vänner kallar mig för piraten ett tag till samtidigt som smeknamnet den vite kenyanen är passé, och det kanske för gott, då jag troligtvis har mina bästa år bakom mig.

Tur att man har många fler intressen, såsom matlagning och jästa drycker. Trodde jag hade löjrom i min frys hos mamma och att jag skulle sno ihop en råraka med goda tillbehör, men hade tydligen tagit hem alla burkarna. Noterade dock ett tiotal kilo torsk och hälle i frysen, så det blir fiskkalas närmaste veckorna. Det fick istället bli charkuterier, gruyere och manchego som tilltugg. I glaset Raventós i Blanc De Nit 2023. En ny bekantskap. Hade preppat den lite för kall då jag var inne på löjromsspåret initialt. Korken satt rätt duktigt, och pikade först min fru men sen fick jag själv äta upp det så jag fick ta hjälp med en servett för att hålla fast korken vid öppning. Den var inte särskilt öppen i nosen men kan ha berott på tempen så klart. Persikofärgad. Trevlig stickande mousse initialt. I munnen smultron, hasselnötter och ett uns autolys. Viss blodröd grapebeska i eftersmaken: Blev så klart mer tillgänglig efter en stund i glaset och kom fram lite mer. Ganska kul ändå för 199 kr.

Kostade på mig en bättre hemleverans av diverse ur tillfälliga den gånga veckan, bl.a. ägglikören Walcher Bombardino som @Patrik Sellin tacknämligt uppmärksammat. Det fick bli att preppa en sockerkaka med ägglikör i sig till desserten. Kan inte minnas att jag druckit eller ätit något med ägglikör i sig, så väldigt spännande att bara prova det!

Efter lite övervägande mellan nebbiolo och tempranillo beslöt jag mig för att lufta en Rioja, Alta Rioja Viña Arana Gran Reserva 2016, till varmrätten. Hade tagit fram rådjursinnerfilé som fått tina lugnt och stilla i kylskåpet och sedan lunchtid i rumstemp.
IMG_8247.jpeg


Preppade klyftpotatis och gjorde en rödvinssås (med 3 dl Hey Malbec 2021 som bas) med stöd av ChatGPT för första gången, men den blev alldeles för salt trots att jag minskade på angiven fondvolym då det kändes helt fel, samt spädde och reducerade med 2 dl vatten vilket jag sällan behövt göra. Smaksatte som sig bör med en halv näve enbär, selekterade och handplockade av mig själv från vår ö i Ålands skärgård där enbuskarna trivs som bäst. Trots den höga sältan kom rödvinssåsen ändå att lyfta rådjuret en aning utan att ta helt över handen.

Presentationen blir tyvärr rätt sådär när man står på ett ben i köket, samtidigt som fru och barn höll på att somna då middagen blev ganska sen. Rådjursinnerfilén var helt perfekt stekt i smör, vitlök och timjankvistar även om jag som så många ggr förr gick på känsla. Ca 2 min runt om i het panna, 3-4 min lägre värme och sen 5-10 min vila i folie.

Riojan var initialt relativt timid men ändå djup i doften av mörka bär och lavendel. Mer än medelfyllig, samtidigt ändå finstämmig och elegant med klassiska riojavibbar av dill, jord och vaniljiga amerikanska fat men som bara smekte lätt. En subtil smak av moreller (typ kraftigare körsbär för den som inte smakat) som följde med i eftersmaken men hela tiden balanserat. Utsökt till rådjursfilé. En av de mer eleganta riojaviner jag druckit.


Rundade av kvällen och bjöd min mor på sockerkakan då resten av familjen redan gått och lagt sig efter en omtumlande vecka med bl.a. avlivning av vår lilla katt som inte fick mer än ett halvår med oss. Sockerkakan toppades med vaniljglass, förra sommarens egna jordgubbar, toppat med lite ägglikör. Smaskens! Får bli en repris framåt.
IMG_8251.jpeg
IMG_8253.jpeg
IMG_8256.jpeg
 
Last edited:

Vic

Medlem
En beprövad god rätt med lammfärsbiffar, färsk strimlad vitkålssallad och klyftpotatis. Inte riktigt i form för att stå vid grillen så fick nöja mig med stekning och en kort stund på eftervärme i ugnen. Den färska vitkålen kommer som så många gånger förr så här års från Nordmakedonien. Jag saltar alltid lite före, låter den stå en stund innan lite masserande och man kan dra ut vätska, sen adderar jag dressing/kryddmix (italiensk) och olja så får den dra några timmar före servering. Den blir då mjukare och mindre träig.

Som sällskap öppnades en Rossi di Montalcino 2021 från Ciacci Piccolomini. Luftad i karaff ca en timme. Tydlig sangiovesefrukt i nosen med hallon, körsbär, lakrits och salvia som följer med i smaken. Medelfylligt med balanserad tanninstruktur och följsam eftersmak. Väldigt god idag och säkert i några år till. Mycket bra vin till mat. Och klart prisvärt tycker jag.
 

Attachments

  • IMG_8275.jpeg
    IMG_8275.jpeg
    70,5 KB · Visningar: 37

Bastardo

Medlem
Jag lagade häromdagen en mycket enkel men fantastiskt god maträtt, bestående av ägg och sardiner. Man börjar först att laga äggröra och när den börjar ta lite form, så blandar man i en burk sardiner, företrädesvis Kung Gustaf lättrökta sardiner i tomatsås; det är godast enligt mig. Så klart rör man till ibland på stekpannan och det enda jag vill ha till äggen är en skvätt vatten.
Det går inte att misslyckas med den här maträtten, eller annars är det klokast att genast sluta laga mat över huvud taget … ;)
Jag använder inte kryddor vid matlagningen alls, utan strör på lite Herbamare när jag äter. Oerhört gott och billig mat och jag skulle rekommendera att använda fyra ägg och en burk sardiner, då blir man ganska mätt.
Har provat med tonfisk också, men den är inte lika god enligt mig.
 

Vic

Medlem
IMG_8299.jpeg
I torsdags blev det en vardagsfavorit med pankopanerad torskrygg, kokt mandelpotatis, ärtor och den som alltid lika fantastiska och enkla skarpsåsen med gräddfil som bas. Förra årets fångst på 60 meters djup i Barents hav strax utanför Nordkapp fick spela huvudrollen här även om den sjunger på sista versen efter tio månader i frysen. Den levererar ändå riktigt bra vågar jag påstå. Frös in allt direkt efter landning och omhändertagande och det är nog en framgångsfaktor.

I glaset Toldpuddle Chardonnay 2022, som jag varit väldigt nyfiken på att prova. Inte minst efter en del positiva omnämnanden i forumet, dock inte nödvändigtvis för den här årgången. Kunde inte hålla mig från att öppna han för några dagar sen till helstekt kyckling. Tyckte att den var ganska sluten då, trots en kortare luftning. Ganska blyg nos. Citrusbetonad syra och viss friskhet, svalfruktig men inte särskilt djup. Smak av citron, stjärnfrukt och stänk av grapebeska med subtil mineralitet. Tre dagar senare till torsken klart mer utvecklad och bättre, men inte imponerande sett till mina förväntningar och inte heller prisklassen. Har en flaska till, och den får nog vänta minst tre-fem år innan den får ny chans att infria förväntningarna.
 

Foley

Medlem
Visa bifogad bild 36436I torsdags blev det en vardagsfavorit med pankopanerad torskrygg, kokt mandelpotatis, ärtor och den som alltid lika fantastiska och enkla skarpsåsen med gräddfil som bas. Förra årets fångst på 60 meters djup i Barents hav strax utanför Nordkapp fick spela huvudrollen här även om den sjunger på sista versen efter tio månader i frysen. Den levererar ändå riktigt bra vågar jag påstå. Frös in allt direkt efter landning och omhändertagande och det är nog en framgångsfaktor.

I glaset Toldpuddle Chardonnay 2022, som jag varit väldigt nyfiken på att prova. Inte minst efter en del positiva omnämnanden i forumet, dock inte nödvändigtvis för den här årgången. Kunde inte hålla mig från att öppna han för några dagar sen till helstekt kyckling. Tyckte att den var ganska sluten då, trots en kortare luftning. Ganska blyg nos. Citrusbetonad syra och viss friskhet, svalfruktig men inte särskilt djup. Smak av citron, stjärnfrukt och stänk av grapebeska med subtil mineralitet. Tre dagar senare till torsken klart mer utvecklad och bättre, men inte imponerande sett till mina förväntningar och inte heller prisklassen. Har en flaska till, och den får nog vänta minst tre-fem år innan den får ny chans att infria förväntningarna.
Låter väldigt likt min egen erfarenhet av Tolpuddle Chardonnay. Köpte ett gäng 2021, och druckit en flaska för något år sedan men har inte köpt fler sedan dess då jag tyvärr också tycker att den kostar lite mer än den smakar, även om det såklart är ett bra vin. Hoppas också få lite mer tillbaka med nästa flaska. Den röda tycker jag är bättre i sin prisklass.
 
Toppen